Kontanter är samhällsviktigt – men vem ska betala för dem?

Inkludering och beredskap ligger till grund för utredningen
Det finns en uppskattning om att cirka en miljon svenskar står idag utanför den digitala betalmarknaden. Diskussionen om kontanternas betydelse för bland annat inkludering är viktig. Det finns också ett beredskapsperspektiv som är viktigt att ta hänsyn till.
Utgångspunkten för utredningen är regeringens mål att alla i samhället ska ha tillgång till grundläggande betaltjänster till rimliga priser. Konsumenter, företag och föreningar i hela landet ska ha tillgång till en effektiv och säker kontanthantering, det vill säga handla och betala räkningar oavsett geografiskt läge. Utifrån ett beredskapsperspektiv är det också viktigt att inte göra sig beroende av enskilda betalningsalternativ som till exempel kräver tillgång till elektricitet och datakommunikation, i synnerhet för så kallade livsnödvändiga varor som dagligvaror, läkemedel och drivmedel.
Svensk Handel värnar avtalsfriheten för handelns företag
Svensk Handel medverkar tillsammans med övriga parter i den statliga utredningen och har respekt för frågan ur ett samhälleligt perspektiv, men värnar samtidigt den nuvarande avtalsfriheten för handelns företag. En viktig fråga som Svensk Handel driver i sammanhanget handlar om vem som ska ta ansvar för den ökade kostnad som en tvingande kontanthantering skulle innebära för handelns företag.
Få kontanta transaktioner – stora kostnader för företagen
Sett till handelns omsättning står kontanta transaktioner för en väldigt liten del; mellan 6 och 8 procent. En tvingande kontanthantering, där alla butiker måste acceptera kontanter, skulle innebära en stor kostnadsökning för handelns företag. I Svensk Handels rapport Acceptans av kontanter som betalmedel från 2023, uppgav nära 90 procent av handlarna att de accepterade kontanter som betalmedel. Dessutom visar undersökningen att 7 av 10 handlare avser att fortsätta erbjuda kontanter som betalmedel.