Lagstadgad skyldighet att ta emot kontanter – vad gäller för handeln?

Lagrådsremissen syftar till att stärka kontanternas funktion i samhället och öka tillgängligheten för konsumenter, men innebär samtidigt nya praktiska och ekonomiska överväganden för berörda företag.

Att kontanter har en naturlig plats inom handeln är en fråga som Svensk Handel drivit under en längre tid. Det är ett inkluderande betalmedel som dessutom är en del av beredskapen vid störningar i digitala system. Samtidigt går det inte att blunda för att kontanthantering också medför risker för såväl handlare som personal.

- Stora delar av handeln kommer att fortsätta att ta emot kontanter så länge det finns en efterfrågan. Men vi kommer att fortsätta att påpeka riskerna som kontanthanteringen medför för våra medlemmar och deras personal. Dessutom kan inte handeln antas stå för alla risker och kostnader, här har staten ett stort ansvar, säger Bengt Nilervall, expert inom betalfrågor på Svensk Handel.

Stora delar av handeln kommer att fortsätta att ta emot kontanter så länge det finns en efterfrågan. Men vi kommer att fortsätta att påpeka riskerna som kontanthanteringen medför för våra medlemmar och deras personal. Dessutom kan inte handeln antas stå för alla risker och kostnader, här har staten ett stort ansvar.

Bengt Nilervall

Expert på betalfrågor, Svensk Handel

Livsmedelsbutiker och apotek omfattas

Enligt förslaget ska livsmedelsbutiker och apotek med bemannad kassa som huvudregel acceptera kontanter vid betalning av varor och tjänster. Kravet gäller endast verksamheter där det finns personal på plats i kassan.

Ökade kostnader och praktiska krav

Skyldigheten kan innebära ökade kostnader för handelsföretag, bland annat kopplat till säkerhet, värdetransporter, växelkassor och administration. För företag där kontantanvändningen i dag är låg kan kontanthanteringen bli särskilt kostnadsdrivande.

Undantag vid säkerhets- och lönsamhetsrisker

Kravet att ta emot kontanter gäller inte om kontanthanteringen medför påtagliga säkerhetsrisker för personalen eller om kostnaderna riskerar att äventyra verksamhetens fortsatta drift. Det ger ett visst handlingsutrymme för enskilda butiker och apotek att bedöma sin situation.

Begränsat belopp för att minska risker

Kontantkravet är begränsat till betalningar upp till högst 0,1 prisbasbelopp och maximalt 25 mynt. Syftet är att minska risker för rån och penningtvätt samt att begränsa storleken på dagskassor.

Självreglering utan tillsynsmyndighet

Lagstiftningen har karaktären av självreglering. Det finns ingen tillsynsmyndighet som utövar kontroll, utan det är de företag som omfattas av skyldigheten som själva avgör hur kraven ska uppfyllas i praktiken.

Stärkt tillgänglighet och beredskap

Förslaget bedöms stärka konsumenternas möjligheter att handla livsnödvändiga varor och läkemedel, särskilt för grupper som av olika anledningar har svårt att använda digitala betalsätt. Samtidigt bidrar det till en ökad betalningsberedskap vid kriser och samhällsstörningar.

Svensk Handel kommer att fortsätta att bevaka frågan och uppdatera medlemsföretagen löpande. Ta det av Lagrådsremissen i sin helhet genom att klicka här.