Inför EU-valet: Tre frågor till Charlie Weimers (SD)

Hur ska företagen kunna leva upp till de högt ställda hållbarhetsmålen?

Vi Sverigedemokrater har varit oroade under en längre tid över mycket av den politik som bedrivs på klimat och miljöområdet från EU:s sida. Vi har haft ett parlament med en vänsterlutande majoritet och med ett stort grönt inflytande som vi ser missgynnar företagens konkurrenskraft. Det visar sig tydligt att vi halkar efter när man tittar på investeringsgraden i Europa jämfört med USA eller med Kina.

Den här kommissionen har levererat 10 000 nya eller uppdaterade rättsakter och beslut under mandatperioden 2019–2024, det är klart att det ger en enorm regelbörda. Jag talar regelbundet med näringslivet som säger att deras Compliance Departments konstant växer, i stället för att pengarna går till produktiv verksamhet.

Parlamentariker måste ställa krav på nästa EU-kommission om ett mentalt attitydsskifte. Konkret skulle man kunna köra en ”två lagar ut, en lag in” som princip. Det andra förslaget är en solnedgångsparagraf som innebär att all lagstiftning har ett bäst före datum. Bekräftas inte föreslagen lagstiftning så faller den. Vi har även hemläxa på hemmaplan. Som en del av en utvärdering av det svenska medlemskapet i EU, så måste vi titta på överimplementeringsaspekten.

Hur ska företagen ges förutsättningar att följa den digitala omställningen?

Genom att undvika snedvridna konkurrensregler nationellt, internationellt och på den inre marknaden. Tillgången till kompetens är avgörande, så att talangerna inte flyttar till USA. Det krävs en balanserad skattepolitik, oavsett om syftet kan vara gott med att stärka försvaret. Både Sverige och Europa måste satsa på STEM, som historiskt sett varit en styrka för ingenjörslandet Sverige där vi nu hamnar efter. Vi vill hålla ett öga på att EU-pengarna som kommer in inte går till onödiga projekt som genusvetenskapliga prestigeprojekt  - utan att de faktiskt går till utbildningar som ökar tillväxt och välstånd.

Hur kan politiken stärka regelförenklingsarbetet på en europeisk nivå?

Genom en högermajoritet i Europaparlamentet som börjar säga nej till saker som låter bra, men som i slutändan gör att summan på sista raden blir mindre. Vi kommer ifrågasätta byråkrati och har föreslagit att man använder Tidöavtalet på EU-nivå så man kan komma överens på högersidan om klimatpolitik, energipolitik, kärnkraft, migration och kriminalitet.