Framtidsspaning: Så påverkar regeringens budget handeln

Men vad innebär budgeten i praktiken för handelsföretagen, och vilka ytterligare reformer behövs för att stärka handeln långsiktigt?

Den ekonomiska utvecklingen har under flera år präglats av osäkerhet, pressade hushåll och svag efterfrågan. Med den nya budgeten vill regeringen nu stimulera både konsumtion och sysselsättning. För handeln innebär det konkreta förändringar redan från den 1 april, men det ger också viktiga signaler om den ekonomiska politiken framåt.

Vi har ställt några centrala frågor till Maria Mikkonen, chefsekonom på Svensk Handel

Sänkta arbetsgivaravgifter är en välkommen åtgärd som förhoppningsvis kan leda till såväl bättre konkurrenskraft som fler arbetade timmar inom handeln.

Maria Mikkonen

chefsekonom, Svensk Handel

Sänkta arbetsgivaravgifter för unga och halverad matmoms träder i kraft 1 april. Vad betyder det för handelns företag i praktiken?

– Allt som bidrar till minskade kostnader för företagen och som gör plånboken lite tjockare hos konsumenten är naturligtvis bra för handeln. Sedan är ju ingen av åtgärderna ensam någon quickfix för en bransch som haft ett antal tuffa år nu.

Sänkta arbetsgivaravgifter är en välkommen åtgärd som förhoppningsvis kan leda till såväl bättre konkurrenskraft som fler arbetade timmar inom handeln. Personalkostnader är en av de största kostnaderna för handelsföretag. Inte minst i ett internationellt perspektiv,så varje sänkning är välkommen. Det här kan förhoppningsvis göra att fler företag ges möjlighet att växa, vilket leder till fler arbetstillfällen och därmed också mer skatteintäkter. Man ska också komma ihåg att även människor utanför åldersspannet 19–23 gynnas av sänkta arbetsgivaravgifter.

Den halverade matmomsen är också en välkommen åtgärd för hårt prövade hushållsekonomier. Förhoppningsvis medför det att utrymmet ökar för annan konsumtion.

Det vi ska ha med oss är att båda dessa åtgärder är tidsbegränsade, ett och ett halvt år, och om det är något som företag normalt vill ha så är det långsiktiga och goda villkor att bedriva verksamhet. Vi får hoppas att åtminstone arbetsgivaravgifterna permanentas. Att göra annat vore djupt oklokt. 

Hur snabbt kan handelsföretagen förvänta sig att effekterna märks – både i kostnader och i efterfrågan?

– Båda åtgärderna träder ju i kraft från och med första april så rent tekniskt så blir ju såväl maten som arbetskraftskostnaderna billigare från och med då. Det är dock svårt att förutse hur beteenden kommer att förändras. Kommer konsumenter att köpa lite dyrare segment av mat, handla något annat eller bygga upp ett sparande när matkostnaderna blir något lägre? Det är också svårt att säga hur snabbt konsumenterna faktiskt kommer att märka av det nya läget.

Företagen som har anställda i åldern 19–23 år kommer ju på samma sätt att märka av att kostnaderna minskar och där är ju också en tillvänjningseffekt. Att det är en tidsbegränsad åtgärd påverkar ju naturligtvis också företagens agerande. 

Vi vill se fortsatt minskade kostnader för handeln och där är en varaktig nedsättning av arbetsgivaravgifterna en viktig del.

Maria Mikkonen

chefsekonom, Svensk Handel

Om du blickar framåt: Vilken reform står näst på tur för att verkligen stärka handelns konkurrenskraft?

– Vi vill ju naturligtvis se fortsatt minskade kostnader för handeln och där är som sagt en varaktig nedsättning av arbetsgivaravgifterna en viktig del. Gärna för alla under 26 års ålder i ett första steg. Det hade gjort skillnad. Sedan är det klart att fortsatta skattesänkningar för hushållen och annat som ökar konsumtionsutrymmet är ytterst välkommet.

Vad borde politikerna prioritera för att skapa stabila och långsiktiga förutsättningar för handeln?

– De borde ta en rejäl titt i vårt valmanifest och näringspolitiska program. Där finns många bra förslag för att stärka Handelslandet Sverige. Minskat regelkrångel, lägre kostnader och trygghetsskapande åtgärder står högt på önskelistan. Det låter som en klyscha men det ska vara lätt att göra rätt och enkelt och billigt att driva företag. Det kan man sedan fylla med massor av sakinnehåll men har politiken den inriktningen så blir det bra.

Handelns framtid är mer än en budgetfråga

Budgeten är ett viktigt steg, men den löser inte alla de strukturella utmaningar som handeln står inför. Frågor om köpkraft, kompetensförsörjning, trygghet, digitalisering och rättvis konkurrens fortsätter att vara avgörande för hur handeln utvecklas de kommande åren.

Samtidigt finns tecken på en försiktig återhämtning. När hushållens ekonomi stärks och reformer får effekt ökar också möjligheterna för investeringar, nyanställningar och tillväxt. För handelns företag handlar det nu om att både hantera nuläget och positionera sig för framtiden.