Svensk Handel vill se slopad skatt på plastbärkassar

Skatten på plastbärkassar infördes 2019, med huvudsyfte att minska antalet använda plastbärkassar i linje med EU:s mål. Fyra år har gått, den sammanlagda resursförbrukningen har ökat liksom de administrativa kostnaderna för företagen.

I remissvaret om skatten på plastbärkassar skriver Svensk Handel att symbolskatter som i praktiken inte har någon verkan ska tas bort och är därmed kritisk till regeringens förslag om att enbart sänka skatten.

Sverige nådde redan EU:s mål

Skatten kan då inte hävdas vara en miljöskatt. Faktum är att Sverige, redan flera år innan skatten infördes, nådde EU:s mål om antalet använda plastbärkassar per person. Därmed baserades huvudargumentet för skattens införande på felaktiga uppgifter.

Om regeringen ändå bedömer att skattesystemet för plastbärkassar ska bestå bör åtminstone delen som rör mycket tunna påsar (under 15 mikrometer) avskaffas. Förutom att den inte ingår i kraven i EU-lagstiftningen så blir det administrativa kostnaderna oförsvarliga när det handlar om så liten skatt som 5 öre per påse.

Administrativa kostnaderna kraftigt underskattade

De administrativa kostnaderna är kraftigt ökade och underskattade. Regeringen tog bland annat inte med i beräkningarna den kostnad för utveckling av systemstöd som krävdes för att kunna leva upp till lagstiftningen. Sammantaget innebär skatten risk för snedvriden konkurrens, marknadsekonomiska regler som sätts ur spel och ett urholkat förtroende för hela det politiska beslutsfattandet.

Minska onödig konsumtion av alla typer av kassar

Handeln är materialneutral och drivkrafterna är att säkerställa att samhället hushåller med alla typer av resurser. Utgångsläget handlar därmed om att minska den onödiga konsumtionen av alla typer av kassar. Tidigare informationsinsatser, som minskades när skatten infördes, kan enkelt förstärkas igen och då även inkluderas i det mer strategiska arbetet för att uppnå en hållbar plastanvändning.

Svensk Handel vill generellt se en översyn av alla punktskatter och en gedigen analys av hur de påverkar svenska konkurrenskraft och de miljömål som vill uppnås.

Läs Svensk Handels remissvar här: