Uppkopplade system ökar handelns sårbarhet – Svensk Handels expert svarar på frågor

Vi har nyligen sett attacker mot kyl- och frysanläggningar i svenska och europeiska matbutiker. Vad är det som har hänt?

Ett 30-tal svenska butiker har drabbats av misstänkta cyberangrepp där temperaturinställningarna i uppkopplade kyl- och frysanläggningar har ändrats till avfrostningsläge. Det har medfört stigande temperaturer, livsmedel som behövt kasseras och ekonomiska konsekvenser för företagen. Liknande incidenter har rapporterats från andra europeiska länder.

Det anmärkningsvärda är att angreppen förefaller ha riktats mot tekniska system på butiksnivå, snarare än mot företagens centrala IT-system. Händelserna visar att även ett angrepp mot en enskild funktion kan få stora konsekvenser för verksamheten.

Vilka andra sårbarheter behöver handeln vara uppmärksam på?

Handeln är starkt beroende av fungerande el, IT och digitala system. Allt fler funktioner är uppkopplade, från kassor och betalningslösningar till lagerhantering, larm och fastighetsteknik. Digitaliseringen har inneburit stora effektivitetsvinster, men medför samtidigt nya beroenden och sårbarheter.

Många företag är dessutom beroende av externa leverantörer för drift och underhåll. Sårbarheterna finns därför inte enbart i den egna verksamheten, utan även hos andra aktörer.

En grundförutsättning för att minska sårbarheterna är att företagen vet vilka system som är uppkopplade, vem som har tillgång till dem och vilka konsekvenser ett avbrott skulle få.

Hur stora kan konsekvenserna bli?

Konsekvenserna kan bli betydligt större än det enskilda tekniska felet. Om kyl- och frysanläggningar slutar fungera riskerar livsmedel att förstöras. Om betalningssystemen ligger nere kan försäljningen upphöra och störningar i lager- och beställningssystem kan påverka varuflöden och leveranser.

Handeln är beroende av att många olika funktioner fungerar tillsammans. Störningar i en del av verksamheten riskerar därför att få följdeffekter i andra delar.

Det är därför viktigt att cybersäkerhet inte enbart betraktas som en teknisk fråga. Det handlar ytterst om företagens möjlighet att bedriva sin verksamhet och bör vara en naturlig del av arbetet med riskhantering och beredskap.

Vad behöver företagen göra för att minska sårbarheten?

Det viktigaste är att arbeta förebyggande och identifiera vilka system och funktioner som är avgörande för verksamheten. Företagen behöver också ha kunskap om vilka beroenden som finns och vilka konsekvenser ett avbrott skulle få.

Några grundläggande åtgärder är att:

• Inventera vilka system och enheter som är uppkopplade.
• Begränsa åtkomst och fjärranslutningar.
• Hålla systemen uppdaterade och byta osäkra lösenord.
• Ställa tydliga säkerhetskrav på externa leverantörer.
• Ta fram reservrutiner för verksamhetskritiska funktioner.

Åtgärderna behöver anpassas efter företagens olika förutsättningar. Det går inte att skydda sig mot varje tänkbart angrepp, men genom ett systematiskt arbete kan sårbarheterna minska och förmågan att hantera störningar stärkas.

Vad är viktigast om ett verksamhetskritiskt system plötsligt slutar fungera?

När en störning inträffar är det avgörande att snabbt kunna identifiera vad som har påverkats, begränsa konsekvenserna och så långt som möjligt upprätthålla verksamheten.

Det behöver därför redan i förväg vara tydligt vem som ansvarar för olika beslut, vilka externa aktörer som ska kontaktas och vilka alternativa arbetssätt som finns.

En viktig del av beredskapsarbetet är att ta fram och testa reservrutiner. Det är betydligt svårare att reda ut ansvarsfördelning och hitta fungerande lösningar mitt under en pågående incident. Förberedelserna behöver göras i fredstid och under ordnade förhållanden.

Vilket stöd erbjuder Svensk Handel?

Svensk Handel arbetar kontinuerligt med att stärka handelsföretagens säkerhet och beredskap genom att följa utvecklingen, sprida kunskap och bidra till att göra beredskapsfrågorna konkreta och hanterbara.

Som en del av arbetet har Svensk Handel tagit fram ett metodstöd för beredskap som hjälper företagen att identifiera risker och sårbarheter, se över sina beroenden och planera för hur verksamheten ska kunna upprätthållas vid störningar.

Handeln har en central roll i samhällets beredskap genom att säkerställa tillgången till livsmedel och andra nödvändiga varor. En förutsättning för detta är att företagen kan fortsätta bedriva sin verksamhet även under störda förhållanden. Genom att redan idag se över sina beroenden och säkerställa fungerande reservrutiner kan handelsföretagen stärka sin egen motståndskraft och samtidigt bidra till ett mer robust samhälle.