Ny rapport – så handlar Sverige

Med nya siffror ges en unik bild av hur svensk detaljhandel fördelas mellan stadskärnor, externhandel, friliggande handel och e-handel. Rapporten visar att de fysiska butikerna fortsatt dominerar handeln och står för 85 procent av detaljhandelns omsättning. Samtidigt fortsätter handelsmönstren att förändras. Stadskärnornas handel har haft den svagaste omsättningsutvecklingen sedan 2018, medan den friliggande handeln vuxit starkast.

Ett mer oväntat resultat finns i småstäderna. Där har handeln stärkt sin ställning och fler konsumenter väljer att göra sina inköp på hemmaplan jämfört med för några år sedan.  

– Trots att småstäderna fortfarande har ett utflöde av köpkraft ser vi att de har stärkt sin position sedan 2018. Fler konsumenter väljer att handla lokalt, vilket visar vilken betydelse handeln har för mindre kommuners attraktivitet och utveckling, säger Maria Mikkonen, chefsekonom på Svensk Handel.

Prognos: köpkraften ökar

Årets rapport innehåller även nya prognoser över köpkraftens utveckling fram till 2035. Analysen visar att köpkraften för sällanköpsvaror väntas öka i alla Sveriges kommuner medan dagligvaruhandeln ökar i 8 av 10 kommuner. Tillväxten varierar tydligt mellan olika kommuner och regioner.

– Att handelsmönstren fortsätter att förändras, samtidigt som framtidens köpkraft växer fram på olika platser i landet, är viktiga frågor att följa för kommuner och handelsföretag som vill förstå och attrahera morgondagens kunder och marknader, säger Elisabet Elmsäter Vegsö.

Handelskartan är den enda rapport som visar hur detaljhandelns omsättning fördelas mellan stadskärnor, externhandel, friliggande handel och e-handel på både nationell och lokal nivå. Resultaten redovisas också för olika kommungrupper och kompletteras i årets upplaga med köpkraftsprognoser för samtliga Sveriges kommuner fram till 2035.