Regelkrånglet pressar handeln – ”det fungerar inte i praktiken”

Regelbördan ökar allt mer och drabbar handelns företag. Landets kommuner tolkar regler olika och många gånger är gapet mellan reglernas utformning och verkligheten för stort och fungerar därmed inte i praktiken. I en intervju ger Magnus Björkroth, ICA-handlare i Mölndal sin bild av hur regelkrånglet påverkar vardagen som dagligvaruhandlare i butik.

– Som ICA-handlare delar jag fullt ut ambitionen bakom många av de regler som styr dagligvaruhandeln; att stärka konsumentskyddet, skapa transparens och bidra till hållbarhet. Min erfarenhet från butiksvardagen är dock att regelbördan sammantaget har blivit allt mer svårhanterlig och att den i flera fall inte fungerar i praktiken.

I en verksamhet som präglas av högt tempo, många kundmöten och snabba beslut blir konsekvenserna tydliga.

– När regelverk blir för detaljerade, otydliga eller tolkas olika leder det till att allt mer tid och resurser går åt till administration och kontroller, i stället för till kunder, medarbetare och utveckling av verksamheten.

”Allt mer tid går till administration”

Det som i dag tar mest tid är kopplat till prissättning, kampanjer och skyltning.

– Små förändringar i pris eller erbjudande kräver ofta omfattande kontroll. Rädslan för att göra fel gör att vi blir försiktigare och mindre flexibla. Det påverkar effektiviteten och i förlängningen även kundupplevelsen.

Prisinformationslagen medför orimliga krav för dagligvaruhandeln

Ett av de tydligaste exemplen på regler som inte är anpassade för den dagliga butiksdriften för dagligvaruhandeln är prisinformationslagen PIL 7 a, med krav på att ange lägsta pris de senaste 30 dagarna.

– Kampanjer och prisjusteringar är en naturlig del av dagligvaruhandeln. Men kravet på historisk prisinformation innebär mycket manuellt arbete och skapar stress hos personalen.

Lagstiftningen innehåller ett undantag för varor som snabbt försämras, men det upplevs inte som tillräckligt tydligt.

Osäkerheten kring hur undantaget ska tillämpas gör att medarbetare ibland inte vågar sänka priser i tid. Det kan leda till ökat matsvinn och färre möjligheter för kunden att göra bra köp. Det går rakt emot både miljömål och konsumentnytta.

Magnus Björkroth

Handlare, ICA Kvantum, Mölndal

– Osäkerheten kring hur undantaget ska tillämpas gör att medarbetare ibland inte vågar sänka priser i tid. Det kan leda till ökat matsvinn och färre möjligheter för kunden att göra bra köp. Det går rakt emot både miljömål och konsumentnytta.

För en aktör som ICA med närvaro i stora delar av landet blir skillnader i tillsyn särskilt tydliga. Dialogen med myndigheter upplevs dessutom som obalanserad. 

– Ett stort problem är att samma regler tolkas olika i olika kommuner. Som handlare vill jag göra rätt, men när kraven varierar beroende på tillsynsmyndighet skapas osäkerhet och merarbete. Tillsynen är ofta dessutom mer fokuserad på kontroll än på vägledning. En mer enhetlig och stödjande tillsyn skulle göra stor skillnad.

Risk för försämrad konkurrenskraft när regler tillämpas olika

När EU-regler dessutom implementeras olika eller mer strikt i Sverige än i andra länder får det konsekvenser.

– Det påverkar konkurrenskraften för svenska handlare. Ökade kostnader och minskat handlingsutrymme begränsar möjligheten att investera i personal, butiksutveckling och service till kund, utan att konsumentskyddet nödvändigtvis stärks.

Vad krävs för att få till en förändring? 

– Som ICA-handlare vill jag göra rätt och följa regelverken. Men de måste vara tydliga, enhetligt tolkade och möjliga att tillämpa i en levande butiksvardag, annars riskerar de att motverka sitt eget syfte. Regler som fungerar i praktiken skapar bättre efterlevnad, starkare konkurrenskraft och större nytta för både konsument och samhälle.

Svensk Handel vill att:

• Förenklingsrådet och implementeringsrådet fortsätter, samt intensifierar, sitt arbete med att identifiera och lämna åtgärdsförslag för regelförenkling.
• Regler, tillstånd, tillsyn och avgifter harmoniseras nationellt inom så många områden som möjligt.
• Sverige avstår från överimplementering av EU-lagstiftning.