Remissyttrande angående promemorian Tillfälligt nedsatta arbetsgivaravgifter för 19–23-åringar   Er ref: Fi2025/01705
Remissvar I går
Dela den här sidan

Svensk Handel som är en bransch- och arbetsgivarorganisation för små och stora företag inom parti-, detalj- och e-handeln med cirka 260 000 med¬arbetare får med anledning av remissen anföra följande:

Allmänna synpunkter

Svensk Handel har under många år drivit frågan kring sänkta arbetsgivaravgifter. Skälen för detta är flera:

- Sverige har idag betydligt högre arbetsgivaravgifter än konkurrentländerna – skillnaden mellan de svenska arbetsgivaravgifterna och OECD-snittet är nära 12 procentenheter. Det påverkar svensk konkurrenskraft och ju mer internationell bransch desto större konkurrensnackdel.  

- De höga arbetsgivaravgifterna är det näst största tillväxthindret enligt svenska företag. Det gäller såväl inom handelsbranschen som näringslivet i stort. 

- Sänkta arbetsgivaravgifter har enligt senare tids forskning visat sig bidra till, inte bara fler arbetstillfällen för unga människor som omfattas av åldersspannet, utan också fler arbetade timmar i alla grupper.  

- Sänkta arbetsgivaravgifter är en ekonomisk injektion i företagen som ger dem möjlighet att disponera en större del av sina egna pengar själva och göra de investeringar som bäst möter det aktuella företagets behov för att stärka konkurrenskraften. 
 
Mot bakgrund av detta ställer sig Svensk Handel positiva till det grundläggande förslaget; att sänka arbetsgivaravgifterna för unga. Det är en välkommen åtgärd i en krävande tid. Svensk Handel har dock synpunkter på förslagets utformning gällande såväl tid som omfattning.
 
Givet att arbetsgivaravgifterna står för en stor del av företagens kostnader och av företagen själva anses vara en broms för tillväxt bör sänkning av arbetsgivaravgifterna snarare ses och behandlas som en långsiktig investering i svensk konkurrenskraft och arbetsmarknad än som en kortsiktig konjunkturåtgärd.
Genom att begränsa åtgärden i tid till 18 månader så kommer inte de effekter på sysselsättning och ekonomi visa sig på samma sätt som om åtgärden vore permanent. Detta i form av att det inte kommer att anställas lika många och det kommer således inte heller att märkas av dynamiska effekter av den omfattningen som en permanent sänkning hade medfört. 
 
Förslaget innebär en tillfälligt lättnad för många företag i ett ansträngt läge men det behövs en längre plan för svenskt företagande och svensk konkurrenskraft. Åtgärden nu är mer ett snabbt ekonomiskt tillskott än en reform för ekonomi, tillväxt och arbetsmarknad. 
 
Som nämnt ovan har Sverige arbetsgivaravgifter på betydligt högre nivå än våra konkurrerande länder. För att nå ner på en konkurrenskraftig nivå krävs att arbetsgivaravgifterna sänks med cirka 12 procentenheter (alltså motsvarande den allmänna löneavgiften). Det skulle innebära stora effekter för företagen men det är också stora pengar för den svenska statsbudgeten varför sänkningar behöver göras i omgångar men med det fasta målet att nå ner på en konkurrenskraftig nivå. 
 
Sänkningarna behöver dock vara av den omfattningen att de ger en tydlig sysselsättningseffekt varför Svensk Handel, tillsammans med Svenskt Näringsliv, förespråkar en sänkning av arbetsgivaravgiften för unga upp till 26 års ålder istället för nu föreslagna 19-23 år. Även Konjunkturinstitutet skriver i sitt remissvar att det är ”tydligt att gruppen 24–26 år är relativt sett mer drabbad än gruppen 19–23 år i termer av minskad sysselsättningsgrad. Detta bekräftas av andra datakällor som vidare visar att det främst är eftergymnasialt utbildade över 25 år som har haft en negativ arbetsmarknadsutveckling i den nuvarande lågkonjunkturen. Om arbetsgivaravgiften sänks för de i åldern 19–23 finns det en risk att gruppen 24–26 år möter en lägre efterfrågan eftersom de relativt sett har blivit dyrare att anställda i förhållande till en närliggande åldersgrupp. En alternativ utformning hade varit att även ge äldre åldersgrupper sänkta arbetsgivaravgifter.”
 
Vi noterar avslutningsvis att den föreslagna sänkningen är något mindre än vad som var senast det begav sig. Med nuvarande förslag ska arbetsgivaren betala en arbetsgivaravgift på 20,81 procent i stället för 31,42 procent på löner upp till takbeloppet på 25 000 kronor per månad. Förra gången var det 19,73 procent. 
 
SVENSK HANDEL
 
Martin Kits
Chef Näringspolitik och opinionsbildning
 
Henrik Ekelund
Policy- och planeringsansvarig