Stärk handelns trygghet och säkerhet

Otryggheten i handeln har blivit ett tillväxthinder. Stölder och brott kostar handelsföretagen tiotals miljarder varje år och hotar jobb, investeringar och lokalsamhällen.
Senast ändrad: i går
Dela den här sidan

Svensk Handel vill att:

1

Polisen ska finnas där handeln finns. Lokalt närvarande, synlig och tillgänglig polis i hela landet – inte minst i våra handelsplatser.

2

Brott mot handeln ska kosta mer än det smakar. Skärpta straff, slopad mängdrabatt och en rättskedja som faktiskt markerar mot den som systematiskt begår brott mot företag 

3

Mängdbrotten mot handeln ska upp på allvarsnivå. De ska prioriteras i hela kedjan genom fler åklagare och fler civilanställda utredare inom Polismyndigheten.

4

Tillträdesförbud ska kunna beslutas snabbt och träffsäkert. Rådigheten att besluta om tillträdesförbud flyttas från Åklagarmyndigheten till Polismyndigheten, och polisen ges möjlighet att meddela interimistiska tillträdesförbud direkt i akuta situationer.

5

Kommunerna måste ta sitt ansvar i samverkan. Kommunerna ska vara skyldiga att reglera och leda det brottsförebyggande arbetet tillsammans med handeln, genom tydliga överenskommelser, gemensamma lägesbilder och beslutade åtgärder.

6

Hälerinoder ska stängas ned – inte tolereras. Myndighetsgemensamma, återkommande insatser där polis, kommun och Skatteverket systematiskt agerar mot kända hälerinoder, med målet att dubbla beslag och halvera återkommande försäljning på samma plats.

 

Trygghet och säkerhet för konsumenter och företag är en förutsättning för en välfungerande handel. Utvecklingen har under lång tid gått åt fel håll. Brotten mot handeln är omfattande. Det stjäls varor för omkring 30 miljoner kronor – varje dag – i svenska butiker.

Företagen tvingas lägga mycket stora resurser på att själva skydda sig: väktare, larm, kontanthanteringssystem och kameror. Kostnaden för förebyggande åtgärder uppskattas till 10,4 miljarder kronor per år, motsvarande cirka 1,2 procent av detaljhandelns omsättning. Tillsammans med värdet av de varor som stjäls överstiger kostnaderna 20 miljarder kronor. Det påverkar priser, marginaler och konkurrenskraft – och gör brottsligheten till ett direkt tillväxthinder.

Många handlare har i praktiken svårt att bedriva sin verksamhet som vanligt på grund av upprepad brottslighet. Det leder till minskade investeringar, svårigheter att rekrytera och behålla personal och i vissa fall överväganden om att lägga ned. När en butik försvinner drabbar det inte bara företagaren utan hela samhället runt omkring.

Här har kommunerna en nyckelroll. Det brottsförebyggande arbetet måste ledas och hållas ihop lokalt. Kommunerna behöver i nära samverkan med handeln ta fram gemensamma lägesbilder, sätta konkreta mål och besluta om tydliga åtgärder – till exempel kring ordningsstörningar, otrygga platser, öppettider, utformning av offentliga miljöer och hur resurser från polis och kommun ska användas. När handeln bjuds in på riktigt förbättras träffsäkerheten i arbetet och åtgärderna får större effekt.

Ett växande problem är ett omfattande häleri där stöldgods från handeln säljs vidare på onlinemarknadsplatser, fysiska marknader eller till mindre nogräknade butiker och restauranger. Ofta vet den brottsutsatta handlaren både var varorna finns och var polisen borde leta. Här krävs återkommande samordnade insatser där polis, kommun och Skatteverket tillsammans stänger ned kända hälerinoder, ökar antalet beslag och bryter den återkommande försäljningen på samma platser.

Flera viktiga steg har tagits de senaste åren, exempelvis skärpta straff, införande av tillträdesförbud och minskade straffrabatter. Men det räcker inte. Det krävs en tydligare lokal polisnärvaro, högre prioritering av mängdbrotten, fler utredningsresurser och större konsekvens i hela rättskedjan. Brott som har goda förutsättningar att klaras upp måste också faktiskt utredas. Polisen måste ta till sig av kritiken från bl.a. Riksrevisionen när det gäller hantering av mängdbrott och ändra sina nedläggningsrutiner.