Företag och jobb står på spel inom våra branscher och vi ser redan hur konkurserna ökar till följd av en dysfunktionell lokalhyresmarknad, skriver representanter från Svensk Handel, Handelsanställdas förbund, Hotell-och restaurangfacket och Visita.
Debattartikel publicerad i GP 2024-01-03
Modellen med KPI-indexerade lokalhyror för butiker och restauranger innebär en kostnadschock för företagen. Höjningarna blir dessutom beständiga trots att inflationstakten sjunker. Detta samtidigt som konsumtionen faller och många företag kämpar för att överleva. Mitt i en lågkonjunktur som sannolikt blir längre och djupare än vad de flesta förutspått höjs hyran över två år med över 18 procent, vilket hotar tusentals jobb. Regeringen bör ta initiativ till en sundare hyreslagstiftning.
Göteborg har, liksom andra städer i Sverige, sett butiker och restauranger lägga ner eller flytta, då de inte kunnat få till ekonomiskt hållbara hyresavtal. Hyreskostnaderna utgör en av de absolut största kostnadsposterna för företagen inom såväl handel som besöksnäring. Lokalhyror sätts utifrån principen om marknadshyra. Hyran justeras sedan ofta under en flerårig hyrestid i enlighet med KPI.
Dolda hyresnivåer
Tillämpningen av KPI-indexering och modellen för hyressättning har förändrats över tid. Från varmhyresavtal där endast en del av bashyran indexerades, gäller i dag kallhyresavtal med tillägg där bashyran indexeras till 100 procent.
Bristen på transparens är stor. Det mest flagranta exemplet är de sekretessklausuler som under senare år blivit allt vanligare. Dessa innebär i praktiken ett förbud för hyresgästen att berätta om innehållet i sitt hyresavtal. Något som exempelvis kan omöjliggöra en prövning i hyresnämnden. Några register över hyresnivåer eller krav på inrapportering existerar inte.
Samtidigt tecknas nya kontrakt enligt rådande marknadshyra som ligger mycket lägre eftersom vakansgraden runt omkring i Sverige är hög.
Att hyresvillkoren alltmer avviker från hyreslagens utgångspunkter gör att hyresgästernas ställning i förhållande till fastighetsägarna försvagas. Detta blir smärtsamt tydligt i den situation som följt i spåren av den skenande inflationen. Samtidigt som försäljningen sjunkit i handeln och lågkonjunkturen slår mot besöksnäringen så rusar hyrorna i höjden.
2023 höjdes majoriteten av alla lokalhyror inom handel och besöksnäring med hisnande 10,9 procent. Nu i januari 2024 blir höjningen 6,5 procent. På två år, och mitt i en lågkonjunktur, har hyran i de befintliga avtalen stigit med över 18 procent. Samtidigt tecknas nya kontrakt enligt rådande marknadshyra som ligger mycket lägre eftersom vakansgraden runt omkring i Sverige är hög.
Nedläggning hotar
Kostnadsökningar av denna storlek är mycket svåra även i goda tider. Att hantera detta samtidigt som hushållens köpkraft urholkas och konsumtionen minskar är för många företag i våra branscher en ren omöjlighet. Det riskerar att bli ett dråpslag mot såväl personal som kunder och gäster. Inte minst ser vi betydande risker för att attraktionskraften för många svenska stadskärnor ytterligare försvagas när restauranger och butiker tvingas lägga ner.
Vi uppmanar regeringen att göra en översyn av systemet för hyrda kommersiella lokaler.
Tillsätt en ny statlig utredning. Det behövs en ny statlig utredning för att brett utvärdera dagens modell för hyresindexering. När konsumentpriserna skenar så medför en KPI-indexerad hyra att marknadshyressystemet sätts ur spel.
System med rabatter riskerar felaktiga värderingar och en fastighetsbubbla. I stället för sänkta hyror till marknadsmässiga nivåer använder sig hyresvärdar av tillfälliga rabatter. Det av hyresvärdar uttalade syftet är ofta att rabatter inte påverkar värderingen på fastigheten. En tillfällig rabatt är förstås bättre än en helt utebliven sänkning. Det är dock inte en lösning på problemet eftersom rabatter löper ut och den höga hyresnivån då alltjämt består. Storskalig användning av rabatter skapar också risker i det finansiella systemet, ytterst för att en fastighetsbubbla uppstår.
Förbud mot sekretessklausuler. Hyressystemet för kommersiella lokaler är i stort behov av ökad transparens. Hyresgästen har många gånger inte insyn i vad de betalar för eller möjlighet att objektivt bedöma vad som är en rimlig hyresnivå. Detta strider mot lagstiftarens avsikt att marknadshyran främst ska bestämmas utifrån en jämförelse av liknande hyresobjekt. Sekretessklausulerna syftar till att ytterligare strypa transparensen och bör förbjudas.
Situationen vi befinner oss i nu ska inte underskattas. Företag och jobb står på spel inom våra branscher och vi ser redan hur konkurserna ökar till följd av en dysfunktionell lokalhyresmarknad. Man kan på goda grunder fråga sig om inte marknadshyran ersatts av en inflationshyra.
Sofia Larsen, vd Svensk Handel
Linda Palmetzhofer, förbundsordförande Handelsanställdas förbund
Jonas Siljhammar, vd Visita
Malin Ackholt, förbundsordförande Hotell- och restaurangfacket