Kontanter är samhällsviktigt – men vem ska betala för dem?

Betalningsmarknaden i Sverige har digitaliserats i snabb takt och allt färre konsumenter betalar sina varor och tjänster med kontanter i handeln, på restaurangen, på bussen och hos tandläkaren. En pågående statlig kontantutredning kommer förhoppningsvis att avgöra framtidens kontanthantering. Men vem ska ta det finansiella ansvaret om utredningen resulterar i att alla företag måste acceptera kontanter?

Inkludering och beredskap ligger till grund för utredningen

Det finns en uppskattning om att cirka en miljon svenskar står idag utanför den digitala betalmarknaden. Diskussionen om kontanternas betydelse för bland annat inkludering är viktig. Det finns också ett beredskapsperspektiv som är viktigt att ta hänsyn till.

Utgångspunkten för utredningen är regeringens mål att alla i samhället ska ha tillgång till grundläggande betaltjänster till rimliga priser. Konsumenter, företag och föreningar i hela landet ska ha tillgång till en effektiv och säker kontanthantering, det vill säga handla och betala räkningar oavsett geografiskt läge. Utifrån ett beredskapsperspektiv är det också viktigt att inte göra sig beroende av enskilda betalningsalternativ som till exempel kräver tillgång till elektricitet och datakommunikation, i synnerhet för så kallade livsnödvändiga varor som dagligvaror, läkemedel och drivmedel.

Svensk Handel värnar avtalsfriheten för handelns företag

Svensk Handel medverkar tillsammans med övriga parter i den statliga utredningen och har respekt för frågan ur ett samhälleligt perspektiv, men värnar samtidigt den nuvarande avtalsfriheten för handelns företag. En viktig fråga som Svensk Handel driver i sammanhanget handlar om vem som ska ta ansvar för den ökade kostnad som en tvingande kontanthantering skulle innebära för handelns företag.

För handeln är avtalsfriheten viktig och om staten ställer krav på marknadsaktörer att utföra samhällsviktiga kontanttjänster som saknar kommersiell bärkraft måste man även ställa sig frågan; vem ska upprätthålla och finansiera den framtida kontanthanteringen?

Bengt Nilervall

Svensk Handels expert på betalfrågor

Få kontanta transaktioner – stora kostnader för företagen

Sett till handelns omsättning står kontanta transaktioner för en väldigt liten del; mellan 6 och 8 procent. En tvingande kontanthantering, där alla butiker måste acceptera kontanter, skulle innebära en stor kostnadsökning för handelns företag. I Svensk Handels rapport Acceptans av kontanter som betalmedel från 2023, uppgav nära 90 procent av handlarna att de accepterade kontanter som betalmedel. Dessutom visar undersökningen att 7 av 10 handlare avser att fortsätta erbjuda kontanter som betalmedel.

Om den statliga utredningen

Den statliga kontantutredningen påbörjades den 1 februari. I referensgruppen medverkar Svensk Handel tillsammans med bland andra Betalningsrådet, Finansinspektionen, Länsstyrelserna, Post- och Telestyrelsen (PTS), Riksbanken och Tillväxtverket. Uppdraget ska redovisas den 31 december 2024.

Exempel på delar som ingår i utredningen:

Kartlägga i vilken utsträckning kontanter accepteras som betalning idag.
Kartlägga vilka tjänster och produkter och geografiska områden där kontanter spelar en särskild roll, i fredstid, vid höjd beredskap och vid krig.
Analysera effekterna av nuvarande lagstiftning.
Vid behov överväga åtgärder för att stärka möjligheten till kontantbetalning och kontanthantering avseende livsnödvändiga varor.