1 | Principerna i det nuvarande produktansvarsdirektivet bör bevaras |
| Det nuvarande regelverket erbjuder en proportionerlig balans mellan skyddsintresset för konsumenter och företags produktansvar. I detta sammanhang är det viktigt att alla faktorer noga beaktas vid ändring av nuvarande produktansvarsregler. Detta är särskilt centralt för att säkerställa att den nya lagen inte hämmar innovation och företags konkurrenskraft på den globala marknaden: något som gäller särskilt för små- och medelstora företag. |
2 | Förtydliganden av vissa definitioner krävs |
| Flera definitioner i förslaget har utvidgats, bl.a. definitionerna av ”produkt” och ”skada”. Svensk Handel menar att det inte finns något behov av att utvidga definitionerna, men om detta ska göras krävs vidare utredning och förtydliganden för att kunna säkerställa (i) ett harmoniserat skydd inom unionen samt (ii) ett proportionerligt och rättssäkert regelverk. Exempel på förtydliganden och ändringar som krävs är hur ”medicinskt erkända skador på psykisk hälsa” ska tolkas, att dataförluster som innehåller personuppgifter ska regleras av GDPR och att tröskelvärdet för anspråk samt ansvarstaket ska bevaras. |
3 | Positivt att onlinemarknadsplatsers ansvar utökas men ansvaret behöver förtydligas |
| Svensk Handel ser mycket positivt på Kommissionens förslag som innebär ett utvidgat produktansvar för onlinemarknadsplatser i fall där ingen ekonomisk operatör finns i EU och där det uppfattas som att onlinemarknadsplatsen säljer den relevanta produkten. Detta är definitivt ett steg i rätt riktning till en välfungerande inre marknad. Alla aktörer som är en del av värdekedjan måste ta sitt ansvar för de produkter som når slutkunden för att säkerställa att (1) den inre marknaden erbjuder ett högt konsumentskydd, (2) EU:s hållbarhetsmål och krav kan uppfyllas, och (3) konkurrensen på den inre marknaden upprätthålls. Mot bakgrund av Digital Services Act krävs att ny och reviderad lagstiftning förtydligar onlinemarknadsplatsers ansvar som lex specialis i förhållande till Digital Services Act. Med visst förbehåll tillstryker Svensk Handel ingress 28 men föreslår vissa förtydliganden och ändringar. |
4 | Risken för ”frivolous litigation” behöver regleras |
| Svensk Handel anser att utformningen av artikel 5.2(b) som rör möjligheterna till grupptalan behöver ha en tydligare koppling till Direktiv (EU) 2020/1828 (”direktiv om grupptalan”) och även beakta Europaparlamentets rekommendationer till kommissionen om ansvarsfull privat finansiering av rättstvister för att minimera risken för ”frivolous litigation” vilket skulle belasta både företag och det offentliga. |
5 | Allmänhetens uppfattning ska inte vara en utgångspunkt för bedömningen av säkerhetsbrister |
| Svensk Handel är starkt emot Kommissionens förslag som rör bedömningen av säkerhetsbrister i en produkt då förslaget innebär en vidsträckt, i praktiken svårtillämpbar och oförutsebar tillämpning. Förslaget behöver därför ändras så att det är den genomsnittlige konsumentens förväntningar som är utgångspunkt för bedömningen: något som också ligger i linje med annan konsumenträttslig lagstiftning. |
6 | Bedöm hur ansvar kan regleras för företag som renoverar och förnyar produkter (eng. refurbishers and remanufacturers) |
| Svensk Handel rekommenderar att Kommissionen säkerställer harmonisering av hur produktansvaret ska regleras för det fall en produkt har renoverats eller förnyats. Det finns annars risk att medlemsstater gör olika tolkning för när en ändring ska anses vara “väsentlig” eller inte. |
7 | Ofrivillig exponering av företagshemligheter behöver regleras |
| Domstolarnas utvidgade kompetens enligt artikel 8 är långtgående och riskerar att företag ofrivilligt exponerar sina företagshemligheter i samband med en process. Om företag ska åläggas sådana långtgående skyldigheter att lämna bevisning behöver det vara tydligt att Kapitel III i direktivet om företagshemligheter ska gälla. |
8 | Ansvar ska endast kunna utkrävas om konsumenten kan visa kausalitet mellan skada och säkerhetsbrist |
| Svensk Handel är starkt emot artikel 9.4 i förslaget som innebär en omvänd bevisbörda om det finns betydande svårigheter för konsumenten att visa på produktens påstådda säkerhetsbrist eller kausaliteten mellan den påstådda säkerhetsbristen och skadan. Förslaget är inte i linje med allmänna rättsprinciper och sätter europeiska företag i en position som inte står i proportion till de intressen som ska skyddas. |
9 | Förslaget om en AI-ansvarslag bör presenteras först när AI-förordningen slutligt har antagits |
| Svensk Handel anser AI-ansvarsdirektivet behöver koordineras med AI-förordningen eftersom kunskap om det slutliga innehållet i AI-förordningen är en förutsättning för att kunna bedöma påverkan av AI-ansvarsdirektivet kopplat till de risker som presenteras i AI-förordningen. Vidare bör Kommissionen i processen med AI-ansvarsdirektivet löpande föra diskussioner med berörda aktörer, inklusive företagsrepresentanter, innan det slutliga förslaget presenteras. |