Allvarligt misstag att ta bort karensdagen

Debattartikel i Dagens industri 11/6 2026

När karensen togs bort i slutet på 1980-talet fick Sverige Västeuropas högsta sjukfrånvaro, skenande kostnader och färre arbetade timmar. Det ledde till att regering och riksdag redan i början av 1990-talet tvingades att återinföra karensen. Låt oss lära av historien och behålla karensavdraget. 

Sverige har en generös sjukförsäkring. Den som inte kan arbeta på grund av sjukdom har rätt till 80 procent av lönen, förutom den första sjukdagen där ett karensavdrag görs. Den fungerar som en självrisk i sjukförsäkringen. Arbetsgivaren står för betalningen av sjuklönen de nästkommande 13 dagarna. Systemet vilar på en enkel princip. Tryggheten ska finnas där när den behövs, men ska också förhindra överutnyttjande och kostnader som ökar för alla. 

Norge har avskaffat karensavdraget. Det har gett samma dystra resultat. Norge har högst sjukfrånvaro i Europa. Kostnaden för sjukfrånvaron uppgår till åtta procent av BNP, dubbelt så mycket som i Sverige. Nivåer som är skadliga för vilket land som helst. 

Risken är uppenbar att tröskeln till ett jobb höjs ytterligare.

Sjukfrånvaron i Sverige har historiskt präglats av upp- och nedgångar som inte kan förklaras med hälsodata. Förklaringen är i stället att förändringar av ersättningsnivåer och attityder påverkar människors beteende. Självklart ska tryggheten finnas där när en anställd är sjuk och inte kan arbeta. Men för att systemet ska hålla över tid krävs balans. 

Ett avskaffat karensavdrag skulle få stora konsekvenser för företagen, särskilt i personalintensiva verksamheter där varje frånvarotimme slår direkt mot produktionen. Färska siffror från Svenskt Näringslivs Företagarpanel visar att 6 av 10 företag bedömer att korttidssjukfrånvaron skulle öka. 7 av 10 att arbetsbelastningen blir högre och hälften att de skulle behöva ta in fler vikarier. 

En annan konsekvens är att försiktigheten vid rekrytering ökar. Risken är uppenbar att tröskeln till ett jobb höjs ytterligare för personer med ohälsa i bagaget och att färre arbetstillfällen skapas.

De som vill avskaffa karensavdraget vill att notan skickas till arbetsgivarna. Enligt Svenskt Näringslivs beräkningar ökar ett avskaffat karensavdrag arbetsgivarnas kostnader med mellan 21 och 42 miljarder kronor per år. Enorma belopp som många företag skulle få svårt att bära. 

Förespråkarna för ett avskaffat karensavdrag framhåller ibland att karensavdraget missgynnar arbetare eftersom de sällan eller aldrig kan arbeta hemifrån. Visst är det sant att olika yrken skiljer sig åt men statistik från SCB visar att skillnaden mellan arbetare och tjänstemän är relativt liten. 

År 2023 hade 61 procent av arbetarna minst ett sjukfall med karensavdrag, jämfört med 50 procent av tjänstemännen. Sjukförsäkringen är allmän och lika för alla. Behovet av en balanserad sjukförsäkring med ett karensavdrag är stort om vi vill värna vår generösa och tillitsbaserade sjukförsäkring. Utan en sådan balans riskerar kostnaderna att öka kraftigt, samtidigt som frånvaron stiger och arbetsplatserna får svårare att planera sin verksamhet och upprätthålla en fungerande bemanning. 

Det är ett experiment som vi redan testat – och misslyckats med.

Svenska företag står idag för en stor del av kostnaden för sjukfrånvaron. Att ytterligare vältra över kostnader på arbetsgivarna är fel. Det försämrar produktiviteten, driver upp kostnaderna och hämmar företagens möjligheter att växa och skapa jobb. I slutändan drabbas Sverige och vårt välstånd. 

Förslag som tar sikte på att vi ska arbeta mindre men behålla vår nivå på välfärden grundar sig på en missuppfattning. Varje politiker med ambitioner att stärka välfärden borde i stället fokusera på hur Sverige ska få fler växande företag och fler arbetade timmar i ekonomin. Det är genom att stärka företagen och öka tillväxten som vi kan fortsätta att generera ökade skatteintäkter och stärka välståndet i vårt land. 

Att avskaffa karensavdraget är fel väg att gå. Det är ett experiment som vi redan testat – och misslyckats med. 

Mattias Dahl, vice vd, Svenskt Näringsliv
Marcus Dahlsten, förhandlingschef, Teknikföretagen
Jonas Hagelqvist, vd, Transportföretagen
Per Hidesten, vd, Industriarbetsgivarna
Sofia Larsen, vd, Svensk Handel
Maria Möller, chef Arbetsgivarpolitik och Samverkan, Almega
Mats Åkerlind, förhandlingschef, Byggföretagen