Ett slopat karensavdrag skulle få stora konsekvenser

I dag betalar arbetsgivaren sjuklön för 13 av de första 14 dagarna då en anställd är sjukskriven och inte kan utföra något arbete. Karensavdraget fungerar som en självrisk i sjukförsäkringen och innebär i praktiken att den anställde inte får sjuklön under den första sjukdagen. Om självrisken tas bort bär arbetsgivaren kostnaden för samtliga 14 sjukdagar. Till det kommer arbetsgivarens kostnader för att ta in en ersättare för den frånvarande medarbetaren.

Historiska erfarenheter visar tydliga effekter

Debatten om karensavdraget är inte ny. När karensdagen avskaffades i slutet av 1980-talet ökade sjukfrånvaron kraftigt. Några år senare återinfördes karensdagen, vilket bidrog till att korttidssjukfrånvaron minskade. Nuvarande karensavdrag infördes 2019 på förslag av Socialdemokraterna och Miljöpartiet som då satt i regering.

Erfarenheterna visar tydligt att sjukfrånvaron påverkas av hur sjukförsäkringen är utformad. Med det finns det stora risker med att gå tillbaka till ett system vi lämnat.

Sofia Larsen

vd, Svensk Handel

Norge visar riskerna

Utvecklingen i Norge lyfts ofta fram i diskussionen om karensavdrag. Där får anställda full ersättning redan från första sjukdagen. Landet har i dag, trots en av världens friskaste befolkningar, Europas högsta sjukfrånvaro. Kostnaden för sjukfrånvaron motsvarar omkring åtta procent av BNP, ungefär dubbelt så mycket som i Sverige.

Utvecklingen i Norge visar att generösare ersättningssystem får betydande konsekvenser för sjukfrånvaron. Det är en erfarenhet som bör finnas med i den svenska diskussionen.

Sofia Larsen

vd, Svensk Handel

Företag riskerar högre kostnader

Ett slopat karensavdrag skulle också innebära drastiskt ökade kostnader för företagen. Beräkningar pekar på att kostnaden för näringslivet kan uppgå till omkring 40 miljarder kronor per år när behovet av vikarier och inhyrd personal räknas in.

Särskilt i personalintensiva branscher som handeln kan ökad sjukfrånvaro innebära större utmaningar att få ihop ekonomi, bemanning och verksamhetsplanering.

För många handelsföretag är såväl kostnader som bemanning redan de största utmaningarna. Därför behöver man väga in konsekvenserna för företagens vardag när den här typen av reformer diskuteras.

Sofia Larsen

vd, Svensk Handel

Sverige behöver fler arbetade timmar

Samtidigt står både näringslivet och välfärden inför stora kompetensutmaningar. Många företag vill växa, samtidigt som vård, omsorg och andra samhällsviktiga verksamheter behöver rekrytera fler medarbetare. I ett sådant läge blir antalet arbetade timmar centralt för både produktivitet och tillväxt.

Enligt Svensk Handel riskerar högre sjukfrånvaro att påverka inte bara företagens kostnader, utan också möjligheten att planera verksamheten och upprätthålla produktionen.

Tre anledningar till att behålla karensavdraget

• Karensavdraget fungerar som en självrisk
  Arbetsgivare finansierar redan sjuklönen under de första 14 dagarna av en sjukskrivning. Karensavdraget utgör självrisken i systemet och bidrar till att sjukförsäkringen är långsiktigt hållbar.
• Erfarenheterna från Sverige och Norge väcker frågor
  Både tidigare svenska erfarenheter och utvecklingen i Norge visar att sjukförsäkringens utformning påverkar sjukfrånvaron.
• Sverige behöver fler arbetade timmar
  Ökad sjukfrånvaro leder till färre arbetade timmar, högre kostnader och lägre produktivitet. Det påverkar både företagens konkurrenskraft och välfärdens långsiktiga finansiering.