Karensavdraget handlar om mer än den första sjukdagen

Karensavdraget handlar inte bara om den första sjukdagen. Det är en del av sjukförsäkringens konstruktion och fungerar som en självrisk i systemet. I dag står medarbetaren för en dags självrisk, medan arbetsgivaren betalar sjuklön under de återstående 13 dagarna i sjuklöneperioden. Det är en rimlig fördelning av ansvaret. Om karensavdraget tas bort flyttas en större del av kostnaden för korttidssjukfrånvaro över till arbetsgivarna, och det är inte några småpengar som det handlar om. Beräkningar visar på ökade kostnader på mellan 21–42 miljarder kronor per år för företagen. 

Sjukförsäkringens utformning påverkar beteendet 

Högre kostnader innebär mindre utrymme för nyanställningar, kompetensutveckling och investeringar i verksamheten. Det finns alltså inte bara direkta kostnader för företagen – det finns också omfattande följdkostnader i form av sämre förutsättningar för företagens tillväxt och möjlighet att anställa. Den kopplingen bör diskuteras mer. Hur påverkar ett slopat karensavdrag företagens möjligheter att anställa och skapa fler jobb? 

Erfarenheterna visar också tydligt att sjukförsäkringens utformning spelar roll för sjukfrånvaron. När karensdagen avskaffades i slutet av 1980-talet ökade sjukfrånvaron kraftigt. När den senare återinfördes minskade korttidssjukfrånvaron igen. Även utvecklingen i Norge, där anställda får full ersättning från första sjukdagen, visar att mer generösa ersättningssystem kan leda till högre sjukfrånvaro. Ett av världens friskaste folk fick över en natt bland de högsta sjukfrånvarotalen.  

Ett av världens friskaste folk fick över en natt bland de högsta sjukfrånvarotalen.  

För handelsföretag är detta inte en teoretisk diskussion. Det skapar konkreta utmaningar. I en bransch där många företag redan kämpar med höga kostnader och små marginaler kan ytterligare belastningar få verkliga konsekvenser. När en medarbetare är frånvarande uppstår nämligen, utöver kostnader för sjuklön, också utmaningen att täcka upp bemanningen. 

Detta i ett läge när Sverige står inför stora kompetensutmaningar där företag med ljus och lykta letar efter personal med rätt kompetens. Både näringslivet och välfärden, liksom samhällsekonomin, behöver fler människor i arbete och fler arbetade timmar. Reformer som riskerar att öka sjukfrånvaron måste därför granskas noggrant utifrån sina långsiktiga effekter. 

Politiken har ett ansvar att väga trygghet för individen mot konsekvenserna för företag och samhällsekonomi. Därför behöver diskussionen om karensavdraget handla om mer än den första sjukdagen.  

Det som framstår som en enkel lösning i dag riskerar att bli ett dyrt misstag i morgon. För företagen, arbetsmarknaden och Sveriges långsiktiga tillväxt.