Trots miljardböter är spelreglerna fortfarande snedvridna
EU:s miljardböter mot Temu är ett viktigt besked. Det är också ett tydligt erkännande av att farliga och olagliga produkter inte hör hemma på den europeiska marknaden.
Men det räcker inte. När omkring 6 miljarder lågprisförsändelser når EU varje år handlar det inte om enstaka brister, utan om ett systemfel.
Trots att farliga produkter fortsätter nå konsumenter kan globala plattformar verka under lång tid innan åtgärder sätts in. Ansvar utkrävs först när skadan redan är skedd, i stället för att säkras före försäljning. Samtidigt lever europeiska företag med kontinuerlig tillsyn och tydliga sanktionsrisker i vardagen.
Förklaringen ligger i hur regelverket är utformat. I dag bärs ansvaret av säljaren medan plattformarna som möjliggör försäljningen inte fullt ut omfattas av samma ansvar. Resultatet är ett regulatoriskt kryphål där regler finns, men är svåra att upprätthålla i praktiken.
EU försöker rätta till obalanserna, bland annat genom nya tullregler. Det är välkommet, men åtgärderna påverkar främst priset, inte regelefterlevnaden. Och de löser inte kärnproblemet: att plattformarna inte fullt ut hålls ansvariga för produktsäkerheten.
Inte heller befintliga regelverk, som Digital Services Act, säkerställer att varje enskild produkt som säljs uppfyller kraven. Därför räcker det inte.
Inför valet behövs ett tydligare politiskt ansvar. Gräddfilen för plattformsföretag måste tas bort. Den som säljer till europeiska konsumenter ska också fullt ut omfattas av europeiska regler, oavsett var i världen man är baserad. Plattformar som öppnar dörren till EU:s marknad måste också ta ansvar för vad som säljs där.
Det handlar ytterst om vilket näringsliv vi vill ha. Ett där företag som gör rätt kan konkurrera på rimliga villkor, eller ett där de som tar minst ansvar får störst fördel.
Vill man sälja till europeiska konsumenter ska man också följa europeiska regler. Fullt ut. Från början.





