Ny statistik – så handlar svenskarna

Handeln är en bransch i ständig förändring. Detsamma gäller våra konsumtionsmönster. I ”Handelskartan – så handlar Sverige” kan Svensk Handel nu presentera ny statistik som visar var svenska konsumenter handlar och hur det skiljer sig mellan kommuner.

Den nya rapporten slår fast att majoriteten av handeln fortsatt sker i fysiska butiker, men att köpmönstren ser olika ut i olika kommuntyper. På nationell nivå står fysisk handel för 86 procent av detaljhandelns omsättning, fördelat på stadskärnan med 14 procent, externhandeln med 33 procent och den så kallade friliggande handeln med 39 procent. E-handelns andel är 14 procent av detaljhandelns omsättning 2024. I småstäder och storstäder handlar konsumenterna till större del, närmare 30 procent, i stadskärnan medan större kommuner har mer konsumtion i externhandeln, vilket motsvarar 46 procent. En högre andel än i riket som helhet.

– Konsumtion i Handelslandet Sverige sker, och kommer i framtiden att ske, såväl fysiskt som digitalt. E-handelns starka utveckling kommer att fortsätta, men inte nödvändigtvis på bekostnad av den fysiska handeln. Vi tror att de kommer att samexistera även fortsättningsvis, säger Maria Mikkonen, chefsekonom på Svensk Handel.

– För första gången har vi ett underlag som tydligt visar hur köpmönstren ser ut både nationellt och i olika kommuner. Vår förhoppning är att denna rapport ska användas som underlag i planeringsarbetet för beslutsfattare runt om i landet, säger Elisabet Elmsäter Vegsö, näringspolitisk expert på Svensk Handel.

Handelskartan visar också att kommuner med både externhandel och stadskärna står för drygt två tredjedelar av hela Sveriges detaljhandelsomsättning. De här kommunerna har också haft en starkare tillväxt än riket som helhet.

– Diskussionen om att externhandel och stadskärnan tar död på varandra är överdriven. När handel planeras som en helhet, där olika handelsplatser kompletterar varandra, bidrar det både till tillväxt och trivsel. Det är en viktig insikt för framtiden både på nationell och lokal nivå, säger Elisabet Elmsäter Vegsö.

Antalet butiker minskar i hela riket – särskilt påtagligt i småstäder

Även fast fysiska butiker fortsatt är en stark och självklar kraft inom den svenska handeln visar rapporten att antalet butiker minskar i hela riket. Särskilt påtagligt är det i småstäder, där utvecklingen av antalet butiker har minskat med 29 procent under perioden 2018–2024. Liknande tendenser går att finna i storstäder, där motsvarande siffra är 11 procent. Handeln är en motor i såväl samhällsekonomin som i Sveriges kommuner. Något som även regeringen har noterat i sin strategi för levande och trygga städer, där handeln särskilt lyfts som en aktör som behöver tas med tidigt i stadsplaneringen.

– Utan handel försvinner inte bara arbetstillfällen och skatteintäkter, utan även den levande staden. Att antalet butiker minskar är oroväckande, men vi är övertygade om att trenden går att bryta. Att i ett tidigt skede inkludera handeln i frågor som rör stadsplanering är ett första steg på vägen mot en mer levande stad, säger Elisabet Elmsäter Vegsö.

För motsvarande statistik på lokal nivå kan Handelskartan beställas för den egna kommunen genom att skicka e-post till handelskartan@hui.se.