Så handlar Sverige om tio år

Sveriges befolkning, inkomster och handelsmönster är stadda i ständig förändring. Kunskap om hur handelskartan ritas om är nyckeln till en framgångsrik strategi och planering. I detta kapitel presenteras data som lyfter förutsättningarna för framtiden.

Rapport • Senast ändrad: i går

I kapitlet presenteras valda data från HUIs prognoser för köpkraftens utveckling på kommunnivå fram till år 2035. Prognoserna presenteras i fasta priser och utgår från Konjunkturinstitutets långtidsprognos över hushållens konsumtion och SCBs befolkningsprognoser. Handelns andel av hushållens konsumtion antas förbli konstant.

Sällanköpsvaror tar en större del av plånboken

Ökade inkomster spenderas på sällanköpsvaror

I takt med att inkomsterna ökar spenderas mer på sällanköpsvaror. Detta kan ta sig uttryck i såväl större kvantitet som högre kvalitet på varorna. Den ekonomiska tillväxten förväntas leda till att en större andel av köpkraften riktas mot sällanköpsvaror, som 2035 förväntas passera dagligvaror som största konsumtionspost.

Malmö ökar mest av storstäderna

Bland storstäderna förväntas köpkraften öka mest i Malmö, vilket speglar stark tillväxt inom såväl befolkning som inkomst.

Sällanköpsvaruhandeln ökar i alla kommuner

Sällanköp driver tillväxten inom detaljhandeln

Köpkraften i segmentet sällanköpsvaror förväntas öka med 36 procent i Sverige de kommande tio åren. Samtliga kommuner förväntas öka sin köpkraft, men i varierande grad. De tio kommuner med högst tillväxt kommer tillsammans att stå för en tredjedel av den nya köpkraften för sällanköpsvaror 2035.

Dagligvaror ökar i 7 av 10 kommuner

Tydliga vinnare och förlorare

Köpkraften i segmentet dagligvaror förväntas öka med 7 procent i riket överlag de kommande tio åren. Det finns dock en stor spridning i utvecklingen i Sveriges 290 kommuner.

Dagligvaruhandeln speglar befolkningen

Dagligvarors nödvändighet gör efterfrågan relativt okänslig för förändringar i priser och inkomster.

Den prognostiserade köpkraftstillväxten beror därför främst på förväntade förändringar i befolkningen. Handel med dagligvaror visar en fortsatt urbanisering då köpkraften förskjuts från landsbygden mot storstäderna.

Befolkningstillväxten ser olika ut i Sveriges kommuner men beräknas totalt öka med drygt 2 procent de kommande tio åren enligt SCB.