Andrahandsmarknaden för stöldgods är stor

Organiserad brottslighet är inte bara en fara för butikernas lönsamhet. Ligornas framfart och de fysiska hoten har ett mänskligt pris som drabbar företagare, anställda och ibland även deras anhöriga.
I går
Dela den här sidan

– Vi är här för att sälja varor och ge service, inte agera ordningsmakt, säger Mårten Tenne, Ica-handlare i Nyköping, som efterlyser en effektivare användning av tillträdesförbudslagen.

Mårten Tenne har drivit sin butik i över 20 år och har sett utvecklingen på nära håll.

– Vi har alltid varit utsatta för stölder och snatterier, men det vi ser nu är en förskjutning till mer organiserad brottslighet. När någon stjäl sex kilo oxfilé vet man att det inte är för eget bruk. Det finns en andrahandsmarknad som köper och säljer det här vidare, säger han.

Ligorna agerar samordnat och professionellt:

– Vi har noterat att det ofta är flera personer inblandade. En rekognoserar och flyttar på godset, en annan packar varorna i en väska och en tredje bär ut den. De vet uppenbarligen var våra kameror sitter.

Våld och hot en del av vardagen

Hotbilden har blivit en del av butikens vardag – och den har blivit betydligt grövre.

– Våld, knivar och verbala och ofta kränkande hot ser vi oftare i dag. Det sker hot och misshandel varje vecka. Några medarbetare har blivit sjukskrivna.

citattecken
– Våld, knivar och verbala och ofta kränkande hot ser vi oftare i dag. Det sker hot och misshandel varje vecka. Några medarbetare har blivit sjukskrivna.
Mårten Tenne
Ica-handlare i Nyköping

Varje incident påverkar mer än bara den som är direkt inblandad. Händelser som sker sent på kvällen kan ta timmar att hantera och sätter spår i hela arbetslaget, både psykiskt och praktiskt. Tryggheten rubbas och det ordinarie arbetet får stå tillbaka.

Dyra konsekvenser

Brottsligheten är inte bara ett mänskligt problem, utan också ett ekonomiskt.

I Mårten Tennes butik motsvarar svinnet cirka 0,6 procent av omsättningen – ungefär tre miljoner kronor per år.

– Det är pengar som skulle kunna användas till mycket bättre saker. Utöver det kommer kostnader för väktare, kameror och säkerhetssystem. I slutändan är det kunderna som får betala.

”Tillträdesförbudet är tandlöst”

Mårten berättar att samarbetet med lokal polis fungerar bra i det första ledet, men att ärenden ofta läggs ned av åklagare. Det blir frustrerande när tid och resurser läggs på att anmäla. Dessutom är tillträdesförbudslagen i praktiken verkningslös, menar han.

– Vi kan bara porta någon som redan är dömd, och processen tar månader.

Konsekvensen blir att personer som har hotat personalen eller stulit tidigare, men inte fått någon påföljd, kan promenera rakt in i butiken igen.

– Då får jag sätta fyra man på att skugga personen och störa så att hen lämnar butiken frivilligt. Det är inte rimligt, jag vill ha juridiken bakom mig, säger han och fortsätter:

– Jag förstår att det finns problem med tillträdesförbudet, men om det ska finnas över huvud taget så måste det fungera bättre.

En förskjutning i samhällskontraktet

Mårten Tenne uttrycker en växande oro för utvecklingen i stort.

– Vi ser en förskjutning i samhällskontraktet. Dessutom finns en koppling till psykisk ohälsa och missbruk. Så länge vi har människor som mår dåligt och står utanför arbetsmarknaden kommer brotten, både vardagsbrotten och den organiserade brottsligheten, att fortsätta.