”Butiker borde få stänga ute kriminella”

En livsmedelsbutik i Göteborgsstadsdelen Kortedala överväger att stänga igen på grund av hotet från organiserade ligor som stjäl. Den senaste säkerhetsåtgärden är en spray med en unik dna-kod som gör att stulna varor kan spåras. En brottsutsatt handlare i Norrhult, norr om Växjö, utsattes för flera inbrott. Som en i raden av åtgärder installeras en rökmaskin som snabbt fyller butiken med rök om ytterligare ett inbrott sker. En handlare utanför Stockholm fick nej från vaktbolagen – uppdraget att stå för butikens säkerhet ansågs för riskfyllt. I stället anställer handlaren en egen ordningsvakt som både kan vakta butiken och ge kunderna service. Samma butik ger kunderna locket till burken med snabbkaffe först i kassan för att försvåra att kaffet ska stjälas för att sedan säljas vidare i mindre nogräknade butiker.

Lika vanligt som det är att läsa om nya affärskoncept i handeln, lika vanligt har det dessvärre blivit att ta del av handlarnas utsatta kamp mot brottsligheten. Handlare startar företag för att de brinner för att sälja varor och ge service – att jaga kriminella måste vara polisens uppgift. Så är det tyvärr inte i dag.

När rättsapparaten inte förmår att hantera kriminaliteten skickas en växande del av säkerhetsnotan till företagen. Svensk Handels stöldrapport visar att allt fler handlare tvingas öka sina investeringar i säkerhet. Totalt lägger den svenska handeln 11 miljarder, vilket motsvarar nästan en halv polisbudget eller cirka 30 000 heltidsanställningar i handeln, på säkerhetshöjande åtgärder. Brottsligheten som drabbar handeln blir allt mer organiserad och två av tre stölder utförs av vaneförbrytare. Totalt stjäls det för 6 miljarder årligen från svenska butiker.

Handeln sysselsätter en halv miljon människor och genererar hela 11 procent av skatteintäkterna. Handeln öppnar också dörren till arbetsmarknaden, var fjärde person har sitt första jobb i branschen. Tvingas butiker slå igen och nyetableringar uteblir förlorar vi samhällsservice och arbetstillfällen. Det är hög tid att politik och rättsväsende visar att de står på handlarnas och kundernas sida i kampen mot kriminaliteten.

Misstron mot rättssamhällets förmåga att lösa brott gör att vi har ett läge där butiksstölderna ökar, samtidigt som handlarna anmäler allt färre brott. Svensk Handels nya Trygghetsbarometer visar att 27 procent av handlarna råkat ut för en stöld den senaste veckan. Två av tre anger att de inte polisanmält händelsen. Det upplevs lönlöst att polisanmäla brotten eftersom det inte leder till något.

Brottsligheten har ökat men de polisiära resurserna har gått åt motsatt håll. Andelen synliga yttre poliser har blivit färre och det brottsförebyggande arbetet i butik har minskat. Sverige har flest anmälda stölder per invånare i EU, samtidigt ligger vi i botten bland EU:s länder när det kommer till andel poliser per invånare. I Sverige finns i genomsnitt 2 poliser på 1 000 invånare, att jämföra med EU-snittet på 3,5.

Det krävs en rad åtgärder för att återta kontrollen. Vi välkomnar politikernas ökade engagemang för trygghetsfrågor. Det är hög tid att gå från ord till handling och följande fem åtgärder behöver vidtas.

• Nolltolerans mot vardagsbrott. Riksåklagaren har infört en praxis som gör att polisen direkt skriver av alla stölder i butik som understiger 60 kronor. Det sänder det ut fel signaler. Står rättsväsendet på företagarnas eller tjuvarnas sida? Samhället måste konsekvent visa att brott aldrig accepteras.

• Inför ett tillträdesförbud. Om en person blir trakasserad privat kan besöksförbud dömas ut, men den som vid upprepade tillfällen trakasserar butikens medarbetare får komma tillbaka. Trots att handlare ofta känner igen dem som trakasserar eller stjäl står de maktlösa att agera. För stor hänsyn tas till den kriminelles integritet på bekostnad av butikens medarbetare och dess kunder. Om butiken ska vara en fredad zon krävs att den utredning om tillträdesförbud som pågår leder till att de som inte kan sköta sig ska kunna dömas till ett tillträdesförbud till butiken.

• Avskaffa straffrabatten för återfallsförbrytare. Dagens system är för generöst mot dem som systematiskt begår brott, vilket underminerar förtroendet för rättsväsendet. Straffskalan behöver bli mer progressiv och tidigare brottslighet ska på ett tydligare vägas in när påföljder döms ut. Det ska inte löna sig att begå många brott.

• Omvandla böter till fängelse. Böter döms oftast ut när någon döms för butiksstöld. Men få kriminella varken kan eller vill betala. Vi dömer ut straff som är anpassade till människor som vill göra rätt för sig. Svensk Handels undersökningar visar att 8 av 10 aldrig betalar sina böter. Som ett resultat skriver Kronofogden av enorma bötesbelopp och de kriminella sonar aldrig sitt brott. Påföljderna behöver anpassas efter gärningspersonens vilja och förmåga att göra rätt för sig. Gör det möjligt att omvandla böter till fängelse.

• Ge polisen rätt förutsättningar. Svenska poliser vill inget hellre än att göra sitt jobb, tyvärr får de inte rätt förutsättningar. Svensk Handel har länge krävt 10 000 fler poliser, något som allt fler politiska partier ställer sig bakom. Rikspolischef Anders Thornberg måste få de resurser som krävs för att öka attraktiviteten till polisyrket och kunna rekrytera fler poliser. Fler synliga poliser på våra gator och torg är den effektivaste åtgärden för att stoppa brottsligheten som drabbar företag och medborgare i vardagen.

Det krävs ett snabbt och resolut agerande för att inte företag och jobb ska gå förlorade. Politik och rättsväsende måste visa att de tar företagens, och inte tjuvarnas parti, i kampen mot kriminaliteten.

Karin Johansson,
vd Svensk Handel

Anders Svensson,
ordförande Svensk Handel och vd Ica Sverige