Höjda arbetsgivaravgifter drabbar kommuner och regioner

Debattartikel i Dagen Samhälle 2/3 2023

Svensk ekonomi är på väg in i en lågkonjunktur under 2023 till följd av den kostnadschock som drabbat hushåll och företag. I ett läge där företagen redan pressas mellan skenande kostnader och historiskt pessimistiska konsumenter är det ovanligt olämpligt och olyckligt att höja arbetsgivaravgifterna för unga. Det kommer att drabba såväl företag som kommuner och regioner i form av ökade kostnader i tider då marginalerna är små, men framför allt kommer det att försvåra för unga människor att ta sitt första steg in på arbetsmarknaden. 

Det var därför med stor oro och besvikelse vi kunde konstatera att regeringen inte tog chansen att behålla den lägre arbetsgivaravgiften på 19,73 procent för unga mellan 19 och 23 år, när budgeten för 2023 presenterades. Vi får i stället sätta vår tilltro till att detta misstag rättas till när chansen ges.

Tillsammans sysselsätter handeln, tjänsteföretagen, vård- och omsorgsföretagen och besöksnäringen drygt 50 procent av alla anställda mellan 19 och 23 år. Vi är de stora ingångsbranscherna, men också framtidsmöjligheterna för många unga människor. Eftersom våra branscher är mycket personalintensiva är personalkostnaderna oftast den största kostnadsposten. Det medför att varje förändring av arbetskraftskostnaderna blir mycket kännbar för våra medlemsföretag och direkt påverkar benägenheten och möjligheten att anställa. 

Sverige ligger redan i det absoluta toppskiktet vad gäller arbetsgivaravgifter, och det samlade svenska näringslivet betalar nära 180 miljarder kronor mer per år i arbetsgivaravgifter än snittet i OECD-länderna. Det som dessutom utmärker de svenska arbetsgivaravgifterna är att den största enskilda delen, 11,62 av de 31,42 procenten, utgörs av en ren skatt som inte är kopplad till någon försäkring eller förmån.

Även arbetsgivaravgifterna för unga höjs till 31,42 procent den 1 april. Kostnaderna för de arbetsgivare som sysselsätter unga ökar då över en natt med sammanlagt mer än 8 miljarder kronor om året – kostnader som företag och offentlig verksamhet måste kompensera för på något sätt. Räknar man med en genomsnittslön på 23 000 kronor per månad så motsvarar höjningen omkring 25 000 årsarbeten och risken finns att det är just genom färre anställda som kostnaderna kommer att kompenseras.

För företag inom handel, tjänstenäring, vård och besöksnäring ökar kostnaderna med nära 4 miljarder kronor per år. Det kommer att bli ytterligare ett hårt slag efter år av pandemi och såväl kraftigt ökade kostnader som en väntande lågkonjunktur, där pressad privatekonomi lämnar allt mindre utrymme för konsumtion. Värt att komma ihåg är att denna kostnadsökning inte enbart drabbar företag i det privata näringslivet, utan även andra stora arbetsgivare såsom kommuner och regioner, som redan i dag efterfrågar högre statsbidrag. I stället får de ökade anställningskostnader på runt 1 miljard kronor per år.

En ny rapport från Konjunkturinstitutet om finanspolitiska stimulansåtgärder visar dessutom att en sänkning av arbetsgivaravgifterna, som den enda av de granskade åtgärderna, faktiskt dämpar inflationen. Företagen får helt enkelt möjlighet att sänka sina kostnader, vilket minskar trycket på prisökningar. Samtidigt som inflationen blir lägre blir produktionen högre, och arbetslösheten mindre, eftersom de lägre priserna innebär högre efterfrågan. Dessutom leder lägre arbetsgivaravgifter till fler arbetade timmar.

För att öka möjligheten för företag att ta sig igenom lågkonjunkturen, dämpa inflationen och öka möjligheten för unga att även under svårare tider kunna få ett arbete, bör arbetsgivaravgifterna snarare sänkas än höjas. Regeringen har nu en sällsynt möjlighet att påverka såväl inflation och konjunktur som arbetsmarknaden i rätt riktning samtidigt. Ta den! 

Sofia Larsen
Vd, Svensk Handel

Jonas Siljhammar
Vd, Visita

Ann Öberg
Vd, Almega

Antje Dedering
Förbundsdirektör, Vårdföretagarna