Omvärldsläget ställer nya krav på handeln

April präglas av fortsatt geopolitisk oro, ökade säkerhetskrav och ett växande fokus på samhällets beredskap. För handeln innebär utvecklingen både nya utmaningar och en allt viktigare roll i arbetet med att stärka Sveriges motståndskraft.
Rapport I går
Dela den här sidan
En kvinna står framför en världskarta.

Marie Enhörning, beredskapsansvarig, Svensk Handel

Månadens omvärldsbevakning visar hur ett allt mer osäkert omvärldsläge fortsätter att påverka handeln. Framtidstron är dämpad, samtidigt som kraven på beredskap, egen förmåga och samverkan ökar.

 

citattecken
Det som verkligen klarnar är hur handelns roll håller på att förändras. Från att främst ha setts som en motor för jobb och skatteintäkter, blir den nu en allt viktigare del av samhällets motståndskraft.

Det som verkligen klarnar är hur handelns roll håller på att förändras. Från att främst ha setts som en motor för jobb och skatteintäkter, blir den nu en allt viktigare del av samhällets motståndskraft. Det innebär förstås utmaningar – men också nya möjligheter att bidra och ta en ännu tydligare roll.

 

Det här är därför mer än bara en omvärldsbevakning. Det är också en påminnelse om vart vi är på väg: mot ett mer robust samhälle där vi behöver arbeta tillsammans – och där handeln är en viktig del av helheten.

 

Dämpad framtidstro i handeln

 

Svensk Handel publicerade i april en ny Handelsbarometer, en mätning som görs månatligen. April månads mätning visar på dämpad framtidstro i handeln då samtliga delbranscher backar jämfört med föregående månad. Den negativa trenden tillskrivs ett oroligt omvärldsläge, som kan få stora konsekvenser för handeln både avseende investeringar som konsumtion.

 

Läs Handelsbarometern här

 

Näringslivet tydliggör förutsättningar för avtalad beredskap

 

Svensk Handel har tillsammans med ett flertal branschorganisationer och Svenskt Näringsliv tagit fram en skrivelse som förtydligar näringslivets grundläggande förutsättningar för att kunna ingå och upprätthålla beredskapsavtal, inklusive så kallade försörjningsberedskapsavtal (F-avtal). Målsättningen är att skapa en samsyn kring ramverk och processer och den tydlighet som krävs för att bygga ett robust och effektivt system för avtalad beredskap.

 

Läs skrivelsen här

 

Beredskapskrav kan bli del av offentliga upphandlingar

 

För att ytterligare stärka försörjningsberedskapen av samhällsviktiga varor och tjänster och robustheten i samhället kan beredskapskrav numera inkluderas i upphandlingar som ett incitament för företag att delta i totalförsvaret. Den nationella rådgivaren för stärkt privat-offentlig samverkan i totalförsvaret har publicerat en promemoria på temat offentlig upphandling. För handelns företag kan ökade beredskapskrav i upphandlingar påverka såväl affärsvillkor som kostnadsbild, men samtidigt skapas möjligheter för företag som kan möta kraven att bli viktiga aktörer i totalförsvaret – mot rimlig ersättning.

 

Läs promemorian här

 

EU ser över cybersäkerhetsakten och NIS2

 

EU gör en översyn av cybersäkerhetsakten med förslag på ändringar bland annat av EU:s cybersäkerhetsbyrå Enisas ansvar och uppgifter, men också ändringar i ramverket för europeisk cybersäkerhetscertifiering med syfte att effektivisera och förtydliga processerna i ramverket. I förslaget finns också ett nytt ramverk för säkerhet i leveranskedjor för informations- och kommunikationsteknik (IKT) som syftar till att harmonisera och stärka EU:s arbete med säkerhet i IKT-leveranskedjor. Direktivet föreslår därtill riktade ändringar i NIS2-direktivet, bland annat rörande vilka entiteter som omfattas, men även förtydliganden kring hur regelverket ska tillämpas.

 

För handeln kan detta innebära ytterligare regulatoriska krav, särskilt för företag i leveranskedjor och inom e-handel. Behovet av investeringar i cybersäkerhet väntas även det öka som resultat av översynen, i linje med skärpta krav kopplade till NIS2, men möjligen även minskad administrativ börda för berörda aktörer.

 

Läs regeringens faktapromemoria här

 

Läs Kommissionens förslag här

 

Ökat fokus på försvar och beredskap i Öresundsregionen

 

Öresundsinstituttet presenterade under april en rapport om försvar och beredskap i Öresundsregionen. Rapporten belyser hur samarbetet kring försvar och beredskap kan stärkas i regionen med fokus på ökad integration, gemensam planering och näringslivets viktiga roll i att stärka regional motståndskraft.

 

För handeln kan en ökad samordning stärka robustheten, och verka positivt för gränsöverskridande handel och logistik. Troligen kommer vi se fler initiativ till samverkan i regionen framöver.

 

Läs Öresundsinstituttets rapport här

 

Nytt stöd för att stresstesta verksamheter

 

Livsmedelsverket har publicerat ett nytt stöd för att stresstesta egen verksamhet och utveckla egen förmåga för företag i livsmedelskedjan. Stödet hjälper företagen bedöma hur mycket verksamheten kan leverera i olika scenarios för att belysa beroenden och sårbarheter. Stödet kan med fördel användas även av andra än bara livsmedelsföretag.

 

Ta del av stödet här

 

Livsmedelsverket har genomfört ett projekt tillsammans med forskningsinstitutet RISE för att se hur 3D-printing kan underlätta för att hålla igång produktion vid störda leveranser i kris och krig för att säkerställa livsmedels- och dricksvattenförsörjning. Projektets slutsatser är bland annat att mycket tid kan vinnas genom 3D-printing, och även att reservdelar kan användas av andra sektorer. Det finns dock utmaningar i att det finns få printmaterial idag som säkert fungerar i kontakt med livsmedel och vatten, men även vissa hinder i regelverk.

 

Läs rapporten här