Osäker omvärld påverkar handeln

Mars 2026 präglas av ett osäkert och komplext omvärldsläge. Geopolitiska spänningar, ökade säkerhetshot och ekonomisk oro är inte längre något som sker långt bort – det påverkar även oss i Sverige och i handeln.
Rapport I dag
Dela den här sidan
En kvinna står framför en världskarta.

Marie Enhörning, beredskapsansvarig Svensk Handel

Omvärldsbevakning Mars 2026 

I mitt arbete ser jag hur kraven på beredskap och motståndskraft ökar. Företag behöver i allt högre grad förhålla sig till risker som tidigare kändes avlägsna, samtidigt som tempot i förändringarna är högt.

citattecken
Vår ambition är att ge en överblick och sätta utvecklingen i ett sammanhang.
Marie Enhörning
beredskapansvarig, Svensk Handel

För att göra det lite enklare för dig som medlem samlar vi här några av de viktigaste händelserna, besluten och trenderna just nu. Vår ambition är att ge en överblick och sätta utvecklingen i ett sammanhang – från förändringar i säkerhetsläget till politiska initiativ som får konkreta konsekvenser för handelns företag.

Försämrat säkerhetsläge och fortsatt hög hotbild

SÄPO publicerade i mars sin lägesbild för 2026. Vi befinner oss i en mycket turbulent och osäker tid med svårbedömda hot och snabba förändringar. Händelseutvecklingen i Iran och Mellanöstern har gjort att omvärldsläget försämrats ytterligare och det påverkar också Sverige. Iran har sedan länge bedrivit säkerhetshotande verksamhet mot Sverige med bland annat underrättelseinhämtning och planering och genomförande av våldsdåd. Detta ska vi vara uppmärksamma på, men Ryssland anses fortsatt vara det största enskilda hotet mot Sverige. SÄPO ser en ökad spänning bland annat i gränsområdet mot Kolahalvön jämfört med tidigare. Däremot är det svårt för Ryssland att faktiskt angripa grannländerna så länge kriget i Ukraina pågår – den militära kapaciteten finns inte att bygga upp stora styrkor mot Europa.
Hotbilden kommer fortsätta i en försämrad riktning de kommande åren.
Terrorhotnivån bedöms enligt SÄPO fortsatt vara på en trea på den femgradiga skalan, vilket innebär att vi inte kan luta oss tillbaka. I nuläget är det inte aktuellt med en förändring av terrorhotnivån, men risken för incidenter finns.

Läs Svensk Handels guide och checklista med råd om pågående dödligt våld 

Läs SÄPO:s lägesbildsrapport här   Se SÄPO:s pressträff här

Oro slår mot handelns framtidstro

Omvärldsläget påverkar också handelns framtidsförväntningar. I Svensk Handels senaste Handelsbarometer syns en bred nedgång i framtidsförväntningarna inom samtliga delbranscher. Försäljningsförväntningarna faller i samtliga delbranscher, men även synen på lönsamhet och sysselsättning utvecklas negativt. För handeln innebär den ökade globala oron risk för ökade kostnader för exempelvis drivmedel och transporter och hushåll som är mer försiktiga i sin konsumtion.

Läs Handelsbarometern här

Ny nationell strategi för ökad motståndskraft

Regeringen har beslutat om en nationell strategi för motståndskraft i samhällsviktig verksamhet 2026–2030. Målet är att Sverige ska ha god motståndskraft mot alla typer av samhällsstörningar, både i kris och krig, år 2030 hos både privata och offentliga aktörer. Samhällsviktig verksamhet är sådan som säkerställer samhällets grundläggande behov, värden och säkerhet, exempelvis energi, transport, produktion, bearbetning och distribution av livsmedel. Upprätthållen handel med andra länder även under krigsfara och krig är en annan fråga som pekas ut som viktig att säkerställa.
Svensk Handel har länge påtalat vikten av fungerande el-, it- och transportinfrastruktur även i kristid, och ser positivt på den nya strategin.

Läs mer om strategin här

Miljardsatsning på civilt försvar i kommuner och regioner

Regeringen har presenterat ett beredskapspaket om 1,4 miljarder under 2026 för att stärka kommuner och regioners arbete med civilt försvar.
Bland annat handlar det om decentraliserad försörjningsberedskap, vilken får 400 miljoner kronor för exempelvis omsättningslager av livsmedel och drivmedel. Kommuner står för en stor del av den offentliga servicen och de behöver upprätthålla sin förmåga även under höjd beredskap och krig. Svensk Handels medlemsföretag kan vänta sig propåer från kommuner och regioner i denna fråga.

Läs pressmeddelandet här

Staten bygger upp beredskapslager av livsmedel

Regeringen presenterade nyligen sin proposition för beredskapslager i livsmedelskedjan. Förslaget innebär att det i Sverige ska finnas beredskapslager av vissa livsmedel som är nödvändiga eller som har avgörande betydelse för försvarsviljan. Lagerförda livsmedel ska ägas av staten som också får borgenärsskydd redan genom att avtal ingås eller när den köper varor av en enskild lagerhållare.
Svensk Handel pekade i sitt remissvar på vikten av att upprätthålla befintliga, fungerande strukturer snarare än att bygga upp parallella system.

Läs regeringens proposition här

Lärdomar från Ukraina: Flexibilitet avgör i kris

Livsmedelsverket har låtit genomföra en studie om hur bagerier i olika regioner i Ukraina har klarat sig under åren 2022–2025. Studien visar att många bagerier lyckades hålla sin produktion igång trots omständigheterna. En av framgångsfaktorerna har varit uppfinningsrikedom och flexibilitet. Vissa råvaror kunde bytas ut, man hittade alternativa leverantörer och införde nya tekniska lösningar, exempelvis solpaneler. Sverige har mycket att lära av Ukrainas exempel.

Läs mer om studien här

Förslag om kontantkrav i samhällsviktig handel

För att stärka konsumenternas möjligheter att handla livsnödvändiga varor även i kriser och samhällsstörningar har regeringen presenterat ett förslag om lagstadgad skyldighet att ta emot kontanter. Förslaget innebär bland annat att livsmedelsbutiker och apotek blir skyldiga att ta emot kontant betalning.
Svensk Handel betonar att handeln kommer att fortsätta att ta emot kontanter så länge det finns en efterfrågan, men påpekar samtidigt de risker och kostnader som kontanthantering innebär.

Läs mer om propositionen här

Läs Svensk Handels kommentar till utredningen här

Oklarheter kring cybersäkerhetslagen – ny vägledning på plats

Sedan cybersäkerhetslagen trädde i kraft vid årsskiftet har viss osäkerhet funnits kring vilka som omfattas. Lagen innebär att verksamheter ska skydda sina nätverks- och informationssystem samt rapportera incidenter.
Livsmedelsverket har nu tagit fram en anpassad vägledning för företag inom livsmedelskedjan för att underlätta bedömningen.

Läs mer om vägledningen här