Nya krav och vägval för handelns beredskap

Innehåll på sidan: 
Ny lag om beredskapslager i livsmedelskedjan
Personalförsörjning i totalförsvaret – konkurrensen om personal behöver hanteras Livsmedelsverket inleder riktad tillsyn enligt cybersäkerhetslagen
Försvarsberedningen: säkerhetsläget har skärpts
Skärpta krav på kommuners och regioners beredskap
Nationell strategi för försörjningsberedskap beslutad
Frivillighet och avtal i fokus för näringslivets beredskap
Lärdomar från Ukraina: livsmedelshandeln som samhällskritisk funktion

Ny lag om beredskapslager i livsmedelskedjan 

Riksdagen beslutade den 26 maj att anta regeringens förslag om en ny lag om beredskapslager av varor i livsmedelskedjan. Lagen trädde i kraft den 1 juli 2026 och syftar till att säkerställa tillgången till livsmedel vid krig, krigsfara eller allvarliga bristsituationer. Beredskapslager kan hållas av en myndighet eller av en enskild aktör genom avtal, medan staten äger de varor som lagerhålls. 

Svensk Handel har i tidigare remissarbete betonat att en stärkt livsmedelsberedskap i första hand bör bygga vidare på fungerande marknader, ordinarie flöden och omsättningslager. När lagerlösningar används behöver de utformas så att konkurrensneutralitet säkerställs och företagens kostnader och praktiska förutsättningar beaktas. Svensk Handel följer därför den fortsatta tillämpningen av lagen och hur näringslivet involveras i lagerhållningen. 

Läs mer här

Personalförsörjning i totalförsvaret – konkurrensen om personal behöver hanteras 

Regeringen presenterade i juni propositionen Personalförsörjning av det militära försvaret. Förslagen innebär bland annat förlängd skyldighet att fullgöra värnplikt i vissa situationer, längre krigsplacering i Försvarsmaktens värnpliktsreserv och tydligare rätt till tjänstledighet från civil anställning vid tjänstgöring i Försvarsmakten. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027. 

För handeln är personalförsörjningen en central beredskapsfråga. I kris och krig kan samma personer behövas både i Försvarsmakten och i samhällsviktiga civila verksamheter. Det är därför viktigt att planeringen sker tidigt och i dialog med näringslivet, så att verksamheter som är nödvändiga för försörjningen av varor och tjänster kan upprätthållas samtidigt som det militära försvarets behov tillgodoses. 

Läs propositionen här

Livsmedelsverket inleder riktad tillsyn enligt cybersäkerhetslagen 

Livsmedelsverket meddelade i juni att myndigheten genomför riktad tillsyn för att kontrollera anmälningsplikten enligt den nya cybersäkerhetslagen. Urvalet omfattar verksamheter som utifrån bland annat storlek, omsättning, bransch och SNI-kod kan omfattas av lagen men som enligt myndighetens uppgifter inte finns registrerade hos Myndigheten för civilt försvar. 

Företag som kontaktas behöver kunna redogöra för sin bedömning av om verksamheten omfattas av lagen och, om de bedömt att anmälningsplikt inte föreligger, kunna styrka den bedömningen. För berörda företag är detta en tydlig påminnelse om vikten av att dokumentera sin analys av regelverket. Svensk Handel har tidigare framhållit behovet av tydlig, proportionerlig och praktiskt användbar vägledning när den nya cybersäkerhetsregleringen genomförs. 

Läs mer här

Försvarsberedningen: säkerhetsläget har skärpts 

Försvarsberedningen överlämnade i juni delrapporten Skärpt läge – aktuell lägesbild i totalförsvaret och omvärlden. Rapporten uppdaterar bedömningen av det säkerhetspolitiska läget och beskriver förändringar som påverkar Sverige och totalförsvaret. 

För handeln förstärker rapporten behovet av fortsatt arbete med kontinuitet, robusta försörjningskedjor, fungerande betalningar, personalförsörjning och privat-offentlig samverkan. Företagen är en bärande del av det civila försvaret, men för att de ska kunna planera och investera rätt krävs tydliga prioriteringar, fungerande informationsdelning och långsiktiga spelregler från det offentliga. 

Läs rapporten här

Skärpta krav på kommuners och regioners beredskap 

I början av juli presenterade regeringen en lagrådsremiss med förslag om en ny lag för kommuners och regioners grundläggande beredskap. Syftet är att stärka förmågan att upprätthålla samhällsviktig verksamhet vid fredstida kriser och höjd beredskap. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027. 

Kommuner och regioner är viktiga samverkansparter för handeln i det lokala och regionala beredskapsarbetet. Tydligare krav på kontinuitetsplanering och beredskap kan skapa bättre förutsättningar för gemensam planering, men det är viktigt att näringslivet involveras tidigt och att ansvarsfördelningen mellan offentliga och privata aktörer är tydlig. 

Läs mer här

Nationell strategi för försörjningsberedskap beslutad 

Regeringen beslutade den 30 juli om Sveriges första nationella strategi för försörjningsberedskap. Strategin utgår från tre övergripande mål: att upprätthålla försörjningsflöden, kompensera för störningar på marknaden och kunna prioritera vid bristsituationer. Bland de prioriterade åtgärderna finns försörjningsanalyser, stärkt privat-offentlig samverkan, kontinuitetshantering, gemensamma övningar, robusta transporter och betalningar samt beredskapsperspektiv i upphandlingar och avtal. 

Svensk Handel välkomnar en tydligare nationell inriktning för försörjningsberedskapen. Handelns styrka ligger i fungerande marknader, logistik och förmågan att snabbt ställa om. Det fortsatta arbetet bör därför ta tillvara företagens ordinarie strukturer och bygga på nära samverkan med näringslivet. Åtgärder som innebär särskilda krav eller kostnader för företag behöver vara tydliga, proportionerliga och finansierade på ett konkurrensneutralt sätt. 

Läs mer här

Frivillighet och avtal i fokus för näringslivets beredskap 

Under sommaren har frågan om näringslivets roll i totalförsvaret fortsatt att diskuteras. Svenskt Näringsliv har betonat att företagens medverkan i beredskapsarbetet i första hand bör bygga på frivillighet, upphandling och avtal snarare än tvingande reglering. I ett positionspapper om avtalad beredskap lyfts behovet av tydliga ramverk, samordning och klarhet kring vilket problem som ska lösas innan nya krav införs. 

Detta ligger nära Svensk Handels återkommande utgångspunkt: handeln vill och kan bidra till ett starkare totalförsvar, men samverkan behöver utgå från företagens faktiska förutsättningar. Tydliga uppdrag, långsiktiga avtal och ersättning för särskilda beredskapsåtaganden skapar bättre förutsättningar för verklig och uthållig förmåga. 

Läs Svenskt Näringslivs positionspapper här

Lärdomar från Ukraina: livsmedelshandeln som samhällskritisk funktion 

Erfarenheterna från Ukraina fortsätter att visa vilken central roll livsmedelshandeln har under krig. I forskningsprojektet Resilient livsmedelshandel – lärdomar från Ukraina studeras hur ukrainska dagligvaruföretag har anpassat distribution, energiförsörjning, bemanning, samverkan och kommunikation för att hålla verksamheten igång under extrema förhållanden. 

En viktig lärdom är att livsmedelshandelens betydelse sträcker sig längre än själva tillgången till mat. När butiker kan hålla öppet bidrar de till trygghet, normalitet och motståndskraft i lokalsamhället. Om människor inte kan få tag på nödvändiga varor där de bor ökar risken för att de lämnar området, vilket i förlängningen påverkar både samhällsfunktioner och försvarsförmåga. Erfarenheterna understryker värdet av lokal handlingskraft, flexibla logistiklösningar och företagens förmåga att snabbt ställa om när ordinarie strukturer utsätts för stora påfrestningar. 

Läs mer om forskningsprojektet här