Hållbarhetslagstiftning från EU – lagarna som påverkar handeln

Samtliga lagförslag kommer ha stor påverkan på alla handelsföretag. För att göra informationen så lätthanterlig som möjligt är lagförslagen i denna artikel uppdelade i cirkulära (Circular Economy Action plan) respektive främjar hållbart företagande (Sustainable Corporate Governance) utifrån The Green Deal som EU-kommissionen lanserade i slutet av 2019. Totalt handlar det om cirka 25 nya eller kraftigt reviderade lagförslag.

Svensk Handel står bakom hållbarhetsambitionerna men har samtidigt som mål att påverka lagstiftningsarbetet så att regelbördan inte blir ohanterbar för medlemsföretagen.

Magnus Nikkarinen

Hållbarhetsansvarig på Svensk Handel

Cirkulära lagförslag

Ecodesign for Sustainable Products Regulation (ESPR) syftar till att främja hållbara och cirkulära produkter. Genom implementering av produktpass förväntas handeln kunna ge konsumenter mer information och underlätta att göra hållbara val när de väljer produkter. Lagförslaget väntas träda i kraft 2025–2026 och allt tyder på att textil kommer att vara första delbransch där lagstiftningen testas.

Green Claims ska reglera miljömärkningar och miljöpåståenden genom gemensamma kriterier mot greenwashing, dvs. vilseledande miljöpåståenden. Här kan du läsa mer om Green Claims på Svensk Handels hemsida. Lagförslaget presenterades ett år senare än ESPR-lagstiftningen och kan därför väntas träda i kraft tidigast 2025–2026.

Right to Repair ska främja reparation av produkter inom den lagstadgade tiden för reklamationsrätten, istället för att ge konsumenten en ny vara. Genom att stärka konsumentens rätt till reparation har EU-kommissionen som mål att också förlänga produkters livslängd. Här kan du läsa mer om Right to Repair på Svensk Handels hemsida. Lagförslaget väntas träda i kraft omkring 2025–2026.

Packaging and Packaging Waste Regulation (PPWR) syftar till att förebygga och minska förpackningsavfall respektive själva användandet av förpackningar, öka återanvändning och högkvalitativ materialåtervinning samt skapa en marknad för återvunnet material. Lagförslaget väntas träda i kraft tidigast 2025.

Lagförslag inom hållbart företagande

Due Diligence ökar kraven på företag att granska sina värde- och leverantörskedjor. Syftet är att säkerställa att såväl sociala som miljömässiga problem åtgärdas så snart de identifieras, oberoende om dessa uppstått i andra länder. Här kan du läsa mer om Due Diligence på Svensk Handels hemsida. Lagförslaget väntas träda i kraft under 2025–2026. 

Deforestation syftar till att säkerställa att produkter på EU:s marknad som innehåller, har utfordrats med eller tillverkats av råvarorna nötkött, kakao, kaffe, palmolja, soja och trä inte varit förknippade med avskogning och skogsförstörelse vid produktionstillfället. Denna lagstiftning har redan antagits och kommer att träda i kraft 30 december 2024.

Forced Labour har ansetts behöva vara föremål för specifik lagstiftning. Den syftar till att säkerställa att inga produkter på EU:s marknad har producerats under tvång. Vid misstanke om det ska tullmyndigheter kunna beslagta produkter vid gränsen. Lagstiftningen kommer troligtvis träda i kraft efter Due Diligence och därmed sannolikt 2026–2027.

4 råd för att hantera hållbarhetslagstiftningen från EU

All denna nya lagstiftning kan kännas övermäktig att kunna hantera, men Svensk Handel ger här några råd för hur både konkurrenskraften och hållbarhetsarbetet kan stärkas samtidigt.

Kontaktperson

Magnus Nikkarinen

Näringspolitisk expert

010-47 18 697 Skicka e-post