EU och internationell handel

AI-förordningen är den första heltäckande lagstiftningen om artificiell intelligens i världen och trädde i kraft den 1 augusti 2024. Syftet är att skapa en rättvis och säker användning av AI inom EU samtidigt som innovation främjas.

Lagstiftningen syftar till att säkra att produkter på den inre marknaden inte innehåller råvaror som kan förknippas med avskogning och skogsförstörelse.

Ska skapa en säkrare digital handel för europeiska konsumenter genom att ta bort olagligt innehåll på den inre marknaden.

Lagstiftningen ställer krav på tillverkare att dela hållbarhetsdata för produkter, för att öka spårbarhet.

Tillbörlig aktsamhet för företag (CS3D), Corporate Sustainablity Due Diligence Lagstiftningen syftar till att granska värde- och leverantörskedjor och säkerställa att såväl sociala som miljömässiga problem åtgärdas så snart de identifieras.

Ecodesign for Sustainable Product Regulation. Lagstiftningen syftar till att främja hållbara och cirkulära produkter på den inre marknaden. Genom produktpass kan handeln ge konsumenter mer information. Inkluderar också förbud mot osålda produkter.

Packaging, Packaging Waste Regulation. Lagstiftningen syftar till att minska och förebygga mängden förpackningsavfall i EU. Den ska också säkerställa att alla förpackningar på den inre marknaden är återvinnings- eller återanvändbara.

Lagstiftningen ställer krav på att företag ska erhålla ett förhandsgodkännande och intyg om överensstämmelse av en tredje part innan ett uttryckligt miljöpåstående kan kommuniceras till konsumenten. EU-länderna ska själva ackreditera verifierare.

Corporate Sustainability Reporting Directive reglerar hur vissa företag ska ge information som behövs för förståelsen av företagets inverkan på hållbarhetsfrågor och hur de påverkar företagets utveckling, resultat och ställning.

Konsumentmakt i den gröna omställningen-direktivet (ECGT). Lagstiftningen syftar till att hantera falska miljöpåståenden och att bidra till en mer hållbar konsumtion samt harmoniserade regler inom EU.

Direktivet om sena betalningar syftar till att bekämpa försenade betalningar i kommersiella transaktioner, både mellan företag (B2B) och mellan offentliga myndigheter och företag (G2B).

PIL 7a §. Lagstiftningen innebär en skyldighet för näringsidkare att ange det tidigare lägsta pris som produkten haft under de senaste 30 dagarna före prissänkningen, om produkten tillhandahålls med information om att priset har sänkts.

Förordningen syftar till att säkerställa en hög nivå av skydd, säkerhet och hälsa för konsumenter.

Lagstiftningen ställer krav på producentansvar i alla EU:s länder för textil och syftar till en cirkulär textil värdekedja.

Rätten att reparera-direktivet, Right to repair. Lagstiftningen ställer krav på tillverkare att erbjuda reparation för vissa varor som återges i en bilaga till direktivet, och ska främja reparation av produkter i stället för att ge konsumenten en ny vara.

Mot digitala hinder. Lagstiftningen syftar till att säkerställa att produkter och tjänster inom EU blir tillgängliga för personer med funktionsnedsättningar genom gemensamma krav för tillgänglighet.

Lagen om tillträdesförbud infördes den 1 mars 2021 och ger butiker möjlighet att neka personer som upprepade gånger stjäl eller trakasserar personal tillträde till butiken.

Säkra leksaker. Syftar till att förbättra konsumentskyddet på produktsäkerhetsområdet när det gäller leksaker och samtidigt bidra till ökad harmonisering och en väl fungerande inre marknad.

Lagstiftningen syftar till att säkerställa att inga produkter på inre marknaden har producerats under tvång. Vid misstanke ska tullen kunna beslagta produkter vid gränsen.

En ångerfunktion läggs till i direktivet om avtal om finansiella tjänster som ingåtts på distans. Detta gäller även varor och icke finansiella tjänster.